Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigbjörn Obstfelder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 EMIL HASSELBLATT
lektuell stoffväxling med sin omgivning. Allt vad
han ger tager han ur sitt eget inre, och hela hans
författarskap är upplevelse, bloddroppar ur ett
människoöde. Hans liv som hans dikt blir en akt av
skoningslös självförbränning, vari han till slut dukar
under, liksom lamplågan slocknar, när oljan brunnit
ut. Kanske är det därför hans produktion börjar så
sent och utvecklar sig så långsamt. Ett tunt
dikthäfte, några noveller, ett skådespel, en
världsfamnande idédikt och som efterskörd en samling utkast,
tankespånor, tidningsartiklar och dagboksblad — se
där allt! Kvantitativt är det ej mycket. Men i dessa
få blad — vilken rikedom och intensitet, vilken
inre fördjupning, vilken andens spänstighet och kraft
De äro mer än nog att ställa Obstfelder högt över
modepoeterna för dagen. Mången har med mindre
nått parnassens höjder. Även om man icke med hans
vän Viggo Stuckenberg kan tillerkänna varje sats av
Obstfelders hand ett omistligt värde, ansluter man
sig gärna till en så kritisk granskare som Gunnar
Heiberg, när han förutspår det bästa Obstfelder
skrivit en minst lika lång livstid som Ibsens och
Björnsons bästa verk. Noveller som »Korset» och »Liv»,
en del av dikterna, särskilt »Navnløs», »Genre» och
»Kval», ha ett djup och en glans, som icke förgår
med åren, och »En præsts dagbog» ger en världsbild,
så vid och strålande i sin visionära styrka, att den
lyser som en uppenbarelse över Norges och det mesta
av samtidens litteratur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
