Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sigbjörn Obstfelder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGBJÖRN OBSTFELDER 49
Det erkännande han ännu icke vann med
dikterna, skördade han i högre mått med sina prosapoem
Tonovelletter och Korset. I
bokmarknaden gjorde de sig nog mindre gällande. Publiken
fann dem dunkla, främmande, bisarra. Men till alla,
som förstodo att lyssna, talade de med en stilla,
rörande skönhet, en smältande stämma, full av mjuk
innerlighet och melodisk välklang. »En ganske
oprindelig Menneskesjæl har i denne Bog fundet et
ganske originalt og ganske modent Udtryk», skrev
Brandes om »Korset». Och som själsskildringar ha de
otvivelaktigt sitt största värde, flytande och
konturlösa som de äro, idel stämning och känsla, uttryckta
i en stil, som har vattendropparnas korta, avbrutna,
darrande fall.
Av de två novelletterna är »Liv» den mer
betydande, en skimrande kamé med ett kvinnoporträtt,
så fint och känsligt modellerat, så fullt av skär
kvinnlighet och kristallren poesi, att det fäster sig i
minnet med fägringen hos en Rossetti’sk Beata Beatrix,
jungfrun, genomträngd av dödsaningens bävande
vemod. En liten isländska, som förvillat sig in bland
storstadens gränder och övergiven dör i armarna på
sin främmande granne. — Också »Sletten» tecknar en
kvinnogestalt i veka, aningsfulla toner, insatta mot
landskapliga och själsliga stämningar av förtätad
styrka.
Från dessa skisserade förstudier utvecklar sig det
första färdiga konstverket i Obstfelders diktning —
4 — Emil Hasselblatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
