Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hans E. Kinck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANS E. KINCK 71
rädda honom åt livet och människorna, föra honom
ut ur skogssusets förlamande trolldom. Men hemma
kommer stridssinnet igen över honom. Han kör
modern på porten; det stinker vardag av hem och mor,
menar han. Efter en uppsluppen fest, där hans blod
brusar mot Tordis, medan hon förskrämd flyktar
undan och låser dörren inför honom, sjunker hans
vilja igen tillbaka i drifternas bottenlösa dy. Han
störtar ut på mon till den vita flickan och gör henne
till sin i djurisk lystenhet. »Du er det lyseste lys i
mit liv», säger han och blir borta i mons rusande
äventyr.
»Hugormen» fortsätter skildringen med Herman
Eks kamp mot dalfolket, tillika industrialismens
kamp mot fjället och naturlivet. Han är gift nu —
med bygdejäntan, Margit Plasset — och driver
morfaderns bruk på Nedre Foss. Till en början går allt
i bästa samförstånd. Han vill resa dalborna ur deras
förnedring och närmar sig dem i öppet förtroende.
Men de löna honom illa; svek och bedrägeri möta
honom överallt. Samtidigt stötes han tillbaka av deras
inskränkthet och råhet. Då slutligen till och med
hans hustru blottar sin samhörighet med dem, brister
sämjan. Han slungar henne ifrån sig som en giftig
reptil och börjar sin viljas tröstlösa strid med
omgivningen. Den sovande mon skall läggas öde och
bar och arbete, livskraft, företagsamhet föras in i
dalen. Vad mer om det nationella går under? Det
nationella är tvång, overksamhet, stämningarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
