Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björnstjerne Björnson - I. Daglannet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BJÖRNSTJERNE BJÖRNSON 113
na, när fadern högtidligt stilla fordrar detta ord,
lydaktighetens och vördsamhetens formel, och sonen
försynt böjer undan utan att slå av på sin övertygelse:
»den ny slægt kommer med ny ret, hvad navn du så
gir den». Efter detta synes allt samförstånd mellan
dessa två uteslutet. Stener får söka sig en
livsuppgift på annat håll och Dag överlåter Daglannet åt
Ramset, på villkor att arbetet i forsen tills vidare
inställes.
Men en sådan lösning tillfredsställer icke
diktaren. Han är själv för mycket engagerad på båda
hållen för att stanna vid en dylik söndring. En
utväg måste finnas att lösa konflikten i harmoni. Och
Björnson söker den, betecknande nog, på samma
punkt, där spliten sprungit fram. Dessa människor
äro kött och blod av ett enda stycke. Samma ord ge
samma svar och samma handlingar skapa samme
verkningar. En gång oense repelleras de av sina
likheter, tills allt hotar att gå i stycken mellan dem.
Men i nödens hårda stund, när bandet mellan liv och
död darrar i yttersta spänning, bryter den fram, den
samkänsla, som bottnar i generationernas djupa
väsengemenskap, och låter dem med en plötslig
blick igenkänna sig själva i varandra.
Faderns kränkningar ha drivit Ragna upp för
Svarturen. När hon kommit till det kritiska stället
och känner krafterna svika, slår den tanken ned i
henne: »slipper jeg nu, så blir det far, som blir mest
ulykkelig». Det ger henne styrka att forsätta. Och
8 — Emil Hasselblatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
