Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Heiberg - Jeg vil værge mit land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 EMIL HASSELBLATT
Hans skådespel speglar det historiska ögonblicket,
men icke i den lugna iakttagelsens fasta, klara,
trovärdiga reflex, utan i det flammande skenet av en
bitter personlig uppgörelse, tänt av en stor kärlek
och en ännu större förtrytelse.
Det är i Kristiania år 1905, i
unionsupplösningens spännande och skickelserika dagar. Norges
folk står samlat om uppgiften att spränga den
förhatliga föreningen med Sverige. I spetsen, med
rörelsens alla öppna och dolda trådar i sin hand,
befinner sig statsminister Frits Berger, politikern, som,
lyftad högt på den allmänna hänförelsens våg, håller
blicken klar och huvudet kallt, beräknande chancen
för att taga den, där tillfället ger sig, i ett behändigt
grepp. —
Blott Karsten Skogstad tvivlar. Han är
patrioten, som brutit med släkt och vänner, stånd och
traditioner, för att gå med i arbetet för de nationella
idealen. Han är förutseende och klok, ansedd och
oberoende. Hans mål har varit att hos folket kalla fram
den självbesinningens moraliska ryggrad, den
karaktärens trygga fasthet, som lyfter handlingen över
äventyrets förvägna vågspel och bär den frälst
genom avgörandets prövande hemsökelser, om det så
för till seger eller nederlag. Men nu är han
tveksam. Han tror icke på väckelsen; den har kommit
för fort. Ännu sitter sömnen i folkets ögon. Och
han är rädd för enigheten — enigheten f ö r e språr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
