Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verner von Heidenstam - Folkungaträdet: Folke Filbyter. Bjälboarfvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERNER VON HEIDENSTAM 185
knytas ihop här; man söker förgäves den breda
lugna rytmen, som skulle bära de virvlande motiven
fram mot en brusande, alltomfattande final. Bäst
står den ensam för sig, och så bör den väl också
ses. Då märker man ej så starkt frånvaron av
den fasta stammen under grenverkets yppiga
rikedom, och episoderna få verka var för sig, som
praktfulla bilder av liv och skiften i det medeltida Sverge.
Alla Heidenstams bästa egenskaper som historisk
berättare förena sig här för att ge färgerna friskhet
och glans, och scener, sådana som de i svalgången
den månljusa natten, när jarlen dör, Valdemars och
Juttas flykt undan sitt följe, »salernets» äventyrliga
resa med de instängda riddarne och framför allt
slaget vid Hova höra till det yppersta Heidenstam
format. Här lever och tumlar en fantasi, som ser
långt genom tiderna och djupt i människors hjärtan.
Folkungaträdet innesluter i sitt kulturhistoriska
och folkpsykologiska stoff uppslaget till ett nationellt
epos i stor stil. Skall det ännu växa till och skjuta
nya grenar? Bjälboarvet lämnar ingen upplysning
därom. Men många knoppar gömmas i dess
livskraftiga krona. Vilken av dem diktaren än i
framtiden låter springa ut, kan han vara viss om att dess
grönska skall mötas av tacksamma ögon. Och suset
skall höras så långt svenskt språk når och svenska
sinnen leva.
(1906—07.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
