Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvid Mörne - Ny tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARVID MÖRNE 243
pel typografernas kor i denna cykel som poesi? Mörne
har en viss svaghet för starka överord, och man
märker det bäst, när man själv saknar resonans för
de strängar hans dikt anslår. Men aldrig förr hava
hans verser som här återljudit av agitatorernas
hätska brandrop och aldrig förr har han som här av
sin predikariver ryckts hän till försyndelser mot den
konstnärliga formen.
En dikt förblir dock alltid till sitt väsen dikt,
hur än motiven må växla, och den formella
behärskningen får icke offras på tendensens altare. Brister,
som här bleve för många att i detalj påvisa, men som
omfatta både rytm och diktion, skämma denna gång
oftare än vanligt intrycket av många av diktarens
bästa verser. Författarens egen utsago (»Mitt hat»)
låter en till och med befara, att de icke alltid varit
oavsiktliga. Men härmed är han inne på en farlig
stråt. Lika litet som en dikt lever på en tadelfri
form allena, lika litet kan den komma till rätta utan
denna eller åtminstone en strävan till ett så
konstnärligt fullödigt uttryck som möjligt, hur sjudande
och rikt dess innehåll än må vara. Det ges
otvivelaktigt fall, där grella bilder och djärva rytmbrott
betjäna konstnärliga syften. Mörne visar själv
åtskilliga prov därpå, vad de senare beträffar till
exempel i »På plagen» och »Epilog». Men på en mängd
ställen, där de uppträda, särskilt i första
avdelningen, har jag icke kunnat finna dem betingade av
uttrycket. Och i ingen händelse kunna de principiellt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
