Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bertel Gripenberg - I. Gallergrinden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
262 EMIL HASSELBLATT
sande vällust har tagit gestalt i denna »moarnas
mäktiga mö», denna »dotter av vårsol och tinande
tö», som trallar sina kärleksvisor i åsarna och med
milt häxeri lockar jägaren från spåret. Det ligger
något av naturens sunda sinnlighet och morgonens
friska retelse över de rader, i vilka dikten mynnar ut.
Dårad sjunker vandraren på knä och anropar
skogens gäckande huldra:
»Pressa din livsvarma mun emot hans
långt i de susande snåren,
prisa i morgonens stigande glans
ungdomen, skogen och våren»
Gripenbergs lyrik är ett barn av stunden,
minutens fotspår i diktarens själ. Till och med där den
formella avgjutningen skett efter det den inre
smältprocessen redan stannat, märker man i diktens flykt
något av det ögonblickets snabba vingslag, som i en
hastig glimt berör det oändliga. Från de receptiva
intrycken och de sociala aspirationerna i »Vida
vägar» har skalden vänt tillbaka till de första
dikternas värld av personlig bekännelse och flammande
inre syner. En kritiker, nära förtrogen med den
gripenbergska diktens genesis, skrev en gång om hans
första samling: »Det är en rik och äkta poesi, som
med sin starka personliga karaktär måste äga
kraften att förändras med skalden och förnyas, och man
väntar, att dess färd skall gå mot en större form och
ett djupare innehåll, till nya starka sånger.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
