Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Prosten Nils Grubb i Umeå och det s. k. umeå-oväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 | FJÄRDE KAPITLET.
därför gripa sig an med ett reformatoriskt arbete, men därigenom kom
han i strid med landshöfding MANNERBURG och andra ämbetsmän,
hvilken strid dock slutade med vänskap partierna emellan. Nämnde
landshöfding efterträddes i slutet af samma året af RAMSAY, hvilken
var tillgänglig för allehanda skvaller, och denne anklagade Grubb
hos konsistorium. Anledningen till dessa klagomål var den sträng¬
het, som Grubb hade visat vid kyrkotuktens handhafvande, och
det nit, hvarmed han sökte »upprätta den fallna kristendomen
både i lära och lefverne». Grubb säger, att, när han kom till
| Umeå, så voro de flesta okunniga i de enklaste kristendoms¬
il stycken och förde ett gudlöst lefverne; i synnerhet lefde man i
| fylleri, svordom, hat och trätor. Sedan Grubb till konsistorium
inlämnat sin förklaring, tillrådde det landshöfdingen att söka
komma till någon förlikning, hvilket också kom till stånd.
I november 1718 reste Grubb till Stockholm, och, medan
han var där, kom underrättelse från Fredrikshald om konungens
död. Riksdagen sammankallades, och vid densamma var Grubb
»herdagsman». Till följd däraf förblef han borta från sin försam¬
ling till september 1719, och under denna hans frånvaro var det,
som det s. k. kyrkooväsendet i Umeå uppstod, hvilket förorsakade
så mycken oro.
Om orsaken härtill säger Grubb följande: »Här i Umeå
förstod nästan ingen, hvad bot, bättring och omvändelse var;
nästan ingen kände Guds tio bud och hvad synd var, ehuru
nästan alla visste att säga, att de hade en stadig tro och voro
säkra på att blifva saliga.> Nattvardens begående var endast en
vidskeplig vana. Ja, där förekom exempel på, att personer vid
samma tillfälle gingo flere gånger fram till nattvardsbordet. Och
då en sådan en gång af Grubbs företrädare hade blifvit tillfrågad
om orsaken härtill, blef svaret, att det var för att få dricka vin,
hvilket oskick dock lämnats ostraffadt. Prästerna däromkring
lefde i girighet och dryckenskap, svuro och spelade kort. Och,
när Grubb försökte föra sina åhörare till rätta, så svarades ofta:
Vi hafva ju haft präster förut, som ock hafva haft förstånd, och:
ingen af dem har straffat oss eller hållit oss från Herrens natt¬
vard. Folk ha väl också förut blifvit saliga. En gång tillfrågades
Grubb af en kronobetjänt, om han, eftersom han var så sträng,
trodde, att alla, som dött i församlingen före hans tid och ej blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
