- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / I. 18:de århundradet till 1840 /
25

(1896-1902) [MARC] [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Prosten Nils Grubb i Umeå och det s. k. umeå-oväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 18:DE ÅRHUNDR. 25
tillhållna att lära sin kristendom som nu, skulle vara fördömda.
med sina präster. Ja, när en bonde vid namn Sven Ersson, hvilken
alltid reste full från kyrkan, en gång föll ur släden i snön och
dog, och Grubb efter hållen rannsakning till folkets varning på
honom tillämpade Pauli ord: »Drinkare skola icke ärfva Guds
FIRE SÅ tog folket detta så upp, att de anklagade honom hos
landshöfding Ramsay, hvilken framförde saken till konsistorium.
Ja, folket sade, att Grubb måtte hafva brefväxling med helvetet,
eftersom han visste, att den fyllhunden var där.
Det är klart, att det var allt annat än behagligt att mot¬
taga en sådan församling. Men det oaktadt ryggade Grubb icke
tillbaka, ty han besinnade nogsamt den straffdom, som Herren
hos Hesekiel uttalar öfver försumliga herdar. Utom det offent¬
liga predikandet höll Grubb katekismiförhör hvarje lördag och
söndag. Dessutom höll Grubb i sitt hus hvarje dag husandakt,
hvarvid förekommo bön och läsning af Guds ord. På söndags¬
aftonen genomgicks särskildt dagens predikan, och husfolket fick
söra: reda för: hvad det hört 1 kyrkan. Det är jur naturligt, att
ett så troget arbete skulle bära frukt. Man såg ock, att en ganska
omfattande och djupgående andlig rörelse hade gripit församlingen,
Om man «än. måste erkänna, att denna rörelse hade en lagisk
karakter.
En särskild anledning till motvilja mot Grubb fingo de om¬
kringboende prästerna däraf, att Grubb med mycken noggrannhet
förhörde alla sådana personer, som inflyttade till Umeå från andra
församlingar. Däraf följde, att många, som i sina betyg hade
goda vittnesbörd om kristendomskunskap, af Grubb uteslötos från
Nattvarden såsom varande alldeles okunniga. Detta kändes för
de andra prästerna såsom en dom öfver dem och deras själavård.
De började därför försmäda honom, såsom den där >»ville hafva
folket prästlärdt», och för att visa sitt missnöje mot Grubb plä¬
gade prästerna med öppna armar mottaga till nattvarden i sina
kyrkor sådana umeåbor, som icke fingo gå till nattvarden i
Umeå. Oviljan mot Grubb ökades än ytterligare, därigenom att
han 1718 hade låtit anställa såsom informator åt sina brorssöner,
hvilka han hade i sitt hus, en student vid namn HOLMQVIST för
hvilken han hade det förtroendet, att han uppdrog åt honom att
hålla den dagliga husandakten. När Grubb 1718 reste till Stock

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 14:23:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/1/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free