Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Erik Tollstadius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 FENPERESKANPEPERTS
stadius föll öfvermodet, och tårarna strömmade från den lifdömdes
ögon. Tollstadius ville utverka uppskof med domens verkstäl¬
lande, men fången afrådde honom, emedan han visste, att detta
var omöjligt. Hela natten vakade Tollstadius med fången och
följde honom sedan till stupstocken och hade glädjen s se honom
dö med tro och hopp till Gud.
Fienden märkte snart, att han här icke hade att göra med
en motståndare af det vanliga slaget utan med en man, beklädd
med apostolisk ande. Smädelser af allehanda slag utöstes oför¬
synt öfver detta trogna Jesu vittne. Man kallade Tollstadius och
hans anhängare »holmfolk>, »heliga», »pietister». Man ville på
allt sätt brännmärka dessa förmenta svärmare och göra dem
oskadliga. Men det gick då såsom på Kristi och apostlarnes tid,
ju mer de förföljdes, desto mer tillväxte de i antal och frimodighet.
Vi hafva redan nämnt, att Tollstadius höll sammankomster
i sitt hus. Han var nämligen öfvertygad därom, att, hvar två
eller tre äro församlade i Herrens namn, där är han midt ibland
dem. Emellertid kunde denna hans verksamhet icke opåtaldt få
passera. År 1726 anklagades han inför stadens norra kämnersrätt
och pliktfälldes tillika med flere af sina vänner af högre och lägre
anseende till tio daler silfvermynt. Tollstadius förklarade, att
han ej kunde anse konungens förbud mot sammankomster för
gudaktighetsöfningar såsom allmänt och oinskränkt utan endast
gällande missbruket däraf. Han vädjade till hofrätten, och där
afstannade saken.
I april 1727 blef han å nyo anklagad i en skrifvelse, som
ingafs af en präst till rikets ständers justitiedeputation. I denna
skrifvelse anklagades han, därför att han bedt med egna ord utan
böneformulär, och därför att man länge hade hållit aftonandakt i ett
enskildt rum, samt därför att man i en låda fått tag i en samling
af bibelspråk, som åklagaren kallade en andlig kortlek. Dess¬
utom funnos tvenne kvinnor bland dem, som ’samlats till denna
enskilda andakt, och dessa skulle vara af Tollstadius därtill för¬
förda. Man kan lätt förstå, huru stor bristen på andligt omdöme
var på den tiden, då t. o. m. en präst kunde inlämna en ankla¬
gelse, stödd på slika grunder.
Men nu måste man ovillkorligt försöka få Tollstadius inregist¬
rerad under någon förutredan brännmärkt kättares namn. Tvenne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
