- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / I. 18:de århundradet till 1840 /
76

(1896-1902) [MARC] [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Sicklamålet och konventikelplakatet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76 SJETTE KAPITLET.
beskyllningar, som riktats emot honom. Den förklaring, som
Wolker aflämnade, har följande lydelse:
»Förlidna 17 juni blef jag med min hustru bjuden på ett
bröllop på Norrmalm, där brudgummen var skomakaren Berg
och bruden jungfru Palm från Maria församling, och, ehuruväl
jag då fast ogärna för någon min obekvämlighets skull icke hade
lust att gå till gästabud, så kunde jag, emedan min hustru klädde
bruden, ej slippa det goda folket, förrän jag måste fara dit. Då
jag var ditkommen, infann sig efter en god timmes väntande
magister Ahlroth, mig alldeles obekant, hvilken ock förrättade
brudvigseln, ändock mig förut berättats, att magister Kjellin
skulle göra det, hvilket ock vederbörande brudpar tagit till en
orsak att öfvertala mig att fara med till bröllopet. Emellertid
begynte jag efter vigseln att med de nästsittande diskutera något
utur Guds ord och, om jag minnes rätt, om det andliga äkten¬
skapet mellan Kristus och den troende själen, hvartill det lekam¬
liga äktenskapet är en afmålning eller liknelse (Ef. 5 kap.), och
annat sådant, hvilket jag tyckte nyttigare vara än annat fåfäng¬
ligt, ja, ofta syndigt tal, som vid slika tillfällen plägar höras,
hvilken discours, som jag ej annat kunde märka, var de när¬
sittande, som med mig talade, behaglig. Men magister Ahlroth,
som i förstone inte lät märka, hvad han hade i sinnet emot mig,
emedan han äfven med sitt svar gaf tillfälle att fortsätta med
diskuterandet, begynte omsider mer och mer att disputera och
att motsäga, hvad som af mig i en god afsikt talades. Ändt¬
ligen då under talet oss emellan — af hvad tillfälle kan jag mig
ej påminna — det språket uti Johannes” evangelium 35 kap. 39 v.
förekom, och jag i den meningen månde anföra samma språk,
som skulle Kristus hafva sagt till fariseerna i närvarande tid:
»I rannsaken skrifterna, men till mig viljen I icke komma», se,
då begynte han i största ifver utfara mot mig med anklagelser,
skyllandes mig före, att jag ville understå mig förändra bibeln
och påstå, att den icke vore rätt öfversatt, m. fl. sådana oanstän¬
digheter. Och fast jag bemötte honom med all beskedlighet,
bad honom sakta sig och skona mig för sådana tillvitelser, före¬
ställandes honom, det jag ingalunda säger eller har sagt bibeln
vara orätt öfversatt, fastmer hörer ganska ofta uti officiela pre¬

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 14:23:48 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/1/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free