Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Skevikarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 18:DE ÅRHUNDR. 101
ansåg ock alla vidare försök att tillrättavisa dem blifva utan
åsyftad påföljd och ålade därför Åbo hofrätt att upptaga och
afdöma saken, och detta så mycket rher som rikets ständer hos
Kungl. Maj:t anhållit om skyndsamt utslag i detta mål. Ej var
det underligt, då man hållit på med dessa rättegångar i 7 år,
att man nu ansåg det vara hög tid, att de bragtes till ett slut.
Hofrätten begärde och erhöll nu af domkapitlet alla de
besvärsskrifter och utlåtanden, som Erikssönerna under den för¬
flutna tiden hade ingifvit till vederbörlig auktoritet, hvarefter
målet förvisades till extra ting.
Under tiden hade kornetten Eriksson vägrat att låta döpa )
sitt barn, hvadan barnet emot faderns vilja befordrades till dopet. |
Sedan hofrätten hade meddelat Erikssönerna domkapitlets ut- !
låtande öfver deras ingifna skrifter, ifall de ville återtaga sina
af domkapitlet förklarade villfarelser, så inkallades de nu tillika
med några andra deras medanklagade till förhör i höfrätten.
Hofrätten företog nu detta mål till slutligt afgörande och ansåg,
att de anklagade affallit från den rena lutherska läran och där¬
jämte utspridt villfarande meningar i religionen.
Den 4 maj 1733 atkunnade hofrätten sin dom, hvilken lydde
därpå, att Erikssönerna skulle genom landsförvisning skiljas från
riket samt alla. däri ägande förmåns- och rättighetsåtnjutanden.
Hofrätten underställde denna dom Kungl. Maj:ts pröfning och
väckte därjämte det förslag, att, innan domen verkställdes, till¬
fälle måtte beredas Erikssönerna att inför någon af prästerskapet
i Stockholm, för hvilken de kunde hysa förtroende, inom viss
förelagd tid förklara sig villiga att afstå från sina förmenta vill¬
farelser.
Domen stadfästes af Kungl. Maj:t, hvilken därjämte för¬
klarade sitt synnerliga välbehag öfver det förstånd och den för¬
siktighet, som hofrätten ådagalagt vid denna saks handhafvande.
På Kungl. Maj:ts befallning utsåg Stockholms konsistorium tvenne
prästmän att under tre veckors tid försöka återvinna de vill¬
farande för den lutherska läran. Men då äfven detta försök af¬
lopp utan resultat, så anbefalldes öfverståthållaren i Stockholm
att tillse, det kornetten Eriksson med hustru och barn samt ser¬
geant Eriksson jämte två tjänare, som sagt sig villiga att åt¬
följa sina husbönder, med något tjänligt fartyg skildes från riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
