Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Skevikarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 SJUNDE KAPITLET.
lefnadsöden. Som vi redan nämnt, lämnade de Stockholm den
19 juli 1734 och anlände till Köpenhamn i augusti samma år.
Nu fogade det sig så, att genast efter ankomsten till nämnda stad
ett litet barn, som tillhörde deras sällskap, dog, hvilket de be¬
grofvo utan alla ceremonier. Med anledning däraf fingo de nu
redogöra för sin religion, och till följd af det, som då kom i dagen,
förbjöd konungen dem att i riket slå sig ned på andra platser än
Altona, Fredericia eller Fredriksstad. De valde staden Fredericia.
För 610 rdr svenskt mynt skaffade de sig en skuta. Men nu
möttes de af en rad af motgångar. Skepparen insjuknade, hvadan
de måste begagna sig af lotsar, som förde fartyget fram. En af
dessa lotsar satte skutan på grund, men slutligen framkommo de
dock i november 1734 till Fredericia, sedan deras sällskap förökats
med 13 nya medlemmar, som kommit öfver från Sverige. Kom¬
mendanten i Fredericia underrättade sig emellertid om detta säll¬
skaps ställning i religiösa frågor, och, sedan han fått veta den,
förklarade han, att det stred mot stadens privilegier att upptaga
människor, som icke bekände sig till någon viss religion. De
uppvisade då konungens tillståndsbevis att få slå sig ned i Fre¬
dericia, men kommendanten förklarade, att han skriftligen hos ko¬
nungen ville förfråga sig därom. Han anmälde då, att sällskapet,
som enligt passet från Köpenhamn bestod af 61 pesoner, nu
vuxit till 90. ”Tillåtelse gafs nu att förlägga fartyget en mil från
staden. Man erbjöd dock medlemmarna att stanna i Fredericia
med villkor, att de aflade borgared. Detta senare vägrade de dock
att göra, emedan de ansågo det stridande mot Kristi och apost¬
larnes uttryckliga lärdom. De kunde således icke erhålla någon
bostad i staden utan måste tillbringa sin tid ombord på fartyget.
Ja, hatet mot främlingarne gick så långt, att Cedersparres fru
icke mot betalning kunde få en tillflyktsort på land, där hon
kunde framföda ett foster, utan blef deras dotter född ombord
på fartyget.
Redan i december kom befallning från konungen, att de
genast skulle begifva sig bort från ofvannämnda plats, hvilket
de också nödgades göra. De lade till vid den ena hamnen efter
den andra, men öfverallt förföljdes de af så väl högre som lägre
ämbetmäns trakasserier. De möttes äfven af andra svårigheter.
Tre gånger stodo de på grund. Två gånger förlorade de masten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
