Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Skevikarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 18:DE ÅRHUNDR. 109
dem. De reste likväl dit, och en lada uppläts åt dem, ehuru blott
för tillfället. Dagen därpå förklarade adelsmannen, att de till följd
af prästerskapets hot nödvändigt genast måste begifva sig bort
därifrån. De befunno sig äfven nu i en ganska brydsam belä
genhet. De voro stängda både till lands och sjös. Nu skaffade
en skomakare Wagner från Danzig dem en vind och ett vagnsli
der att bo i men detta blott för ett dygn. Sedan fingo de komma
till ett gammalt ruckligt kloster, 7 mil från Danzig. Till en början
ville ägaren ej uppgifva för dem priset på denna bostad. Men
efter några dagar begärde han en dukat i dygnet. Här bodde
de nu i 9 dagar, för hvilken tid han prejade de arma flyktingarna
att betala 20 dukater. Just som de hade betalat denna summa,
kom nyss nämnde Wagner och öfverlämnade till dem precis 20
dukater, som han för deras räkning insamlat. Därifrån drogo de
till den lilla staden Leba, hvarifrån de genom medverkan af en
general Puttkammer i Wollin seglade öfver Danzig till Königs
berg. Till en början fingo de tillåtelse att slå sig ned där, men
detta löfte återtogs snart. Emellertid hade general Puttkammer
skrifvit till sin släkting, öfverste Puttkammer, i Königsberg och
bedt honom taga sig an de arma flyktingarna, och genom hans
bemedling fingo de tillstånd att kvarstanna i Königsberg från
december till våren följande år. Vid vinterns slut blefvo de tvungna
att afresa, och, som två fartyg anländt från Stockholm för att i
Königsberg intaga spannmål, inskeppade sig sällskapet ombord
på dessa och anlände till Stockholm den 28 april 1745. Antalet
medlemmar i sällskapet hade under de senare åren betydligt minskats
och utgjorde nu endast 26. Efter att sålunda under 11 år hafva
flackat omkring i Danmark, Holland och Tyskland under gräsliga
lidanden och svårigheter af alla slag hade de nu ändtligen åter
kommit till fäderneslandet.
Efter sin återkomst uppkallades de genast inför polisen samt
till prästerskapet, där de underkastades många förhör. Man in
bjöd dem att bevista den offentliga gudstjänsten, man fråntog dem
åtskilliga tyska andaktsböcker, ja, man gick så långt, att man
t. o. m, fråntog dem en svensk bibel och 4 exemplar nya testa
menten af en tysk öfversättning. Inför konsistorium anmäldes,
att hufvudmannen Erik Eriksson en gång för alla blifvit förvist
ur riket. Han uppkallades nu till slottskansliet, men vid upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
