Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Anders Karl Rutström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170 FJORTONDE "KAPITLET:
Man påyrkade bestämdt, att Rutström som en villoande och
kättare skulle mista ämbetet och landsförvisas. Sådant förekom
dock själfva hofrätten nästan väl starkt, hvadan den icke kunde
bifalla en dylik begäran. Konsistorium, som var angeläget om
att påskynda saken utan vidare uppskof, vände sig därför till
det högvördiga prästeståndet med anhållan, att rutströmska
målet skulle under pågående riksdag genom dess bemedling be¬
fordras till sitt slut. Prästeståndet hörsammade så mycket hellre
denna begäran, som det ju alltid varit angeläget om uppehållan¬
det af enheten inom kyrkan, äfven om sådant skedde på be¬
kostnad af det andliga lifvet. Prästeståndet vände sig nu i sin
ordning direkt till Kungl. Maj:t och anhöll, att han måtte ålägga
hofrätten att ofördröjligen afgöra saken. Hofrättens dom föll
också nu, icke på sådana skäl, som rannsakningsprotokollen
gåfvo vid handen, utan på grund däraf, att han tvenne gånger
förut varit suspenderad. Fan skulle därför nu från ämbetet tills
vidare afsättas.
I detta utslag förekom ingenting mot hans lära eller lefverne,
som vore straffvärdt. Men därvid skulle dock icke det präster¬
liga hatet stanna. Prästerna ville nämligen, att Rutström såsom
en affälling icke vidare skulle tålas i landet. De utverkade där¬
för, att regeringen: 1705 icke endast stadfäste denna hofrättens
dom utan därtill dömde honom till landsflykt. Inom själfva re¬
geringen fanns dock icke någon full enighet angående denna
dom. Några af dess ledamöter ville, att Rutström blott till en
tid skulle blifva suspenderad, och baron Reuterholm frikände
honom alldeles. Endast en ringa majoritet ansåg, att han för
alltid borde förvisas från landet.
Det kan måhända vara intressant att höra baron Reuter¬
holms votum till riksrådsprotokollet i denna fråga. Han säger
följande: »Rörande de teologiska angifvelserna samt konsistorii
och Uppsala fakultets betänkande hade doktor Rutström så tyd¬
ligt och solklart verificerat sina tankar och brukade talesätt af
den heliga skrift, de symboliska böckerna och Lutheri så väl som
andrå för renlärighet och gudsfruktan godkända lärares skrifter,
att hans drifna satser, om eljest de citerade acta publica och
auktorer skola så hädanefter som hittills genom Uppsala mötes
beslut och andra religionsförfattningar varda gällande, äro grun¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
