Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Anders Elfving, ett Jesu vittne i Småland och Blekinge under senare hälften af 1700-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 18:DE ÅRHUNDR. 197
niskoskaror ej endast från Wissefjärda utan ock från trakterna
däromkring strömmade söndagligen till kyrkan, hvilken, äfven
sedan den blifvit ombyggd och blifvit en af stiftets största kyrkor,
dock blef för liten att inom sig rymma dem alla.
Från Wissefjärda sändes Elfving till Fagerhult och seder¬
mera till Ljungby i.närheten af Kalmar. Äfven här utöfvade
hans anderika predikningar en oemotståndlig verkan; människor
kommo, hörde och trodde. Men detta uppväckte mot honom en
bitter förföljelse så väl från den ogudaktiga folkhopen som ock
från de andligt döda prästerna, som bodde där rundt omkring.
Ehuru han icke hade något imponerande i det yttre — han var
liten och svag — bodde i honom en mäktig ände. . Han pre:
dikade ett lefvande och klart evangelium utan att göra det minsta
försök att på något tillkonstladt sätt gripa sina åhörares hjärtan.
På predikstolen stod han stilla, nästan orörlig, under flera tim¬
mar. Han undvek med flit användandet af alla bilder, berättel¬
ser eller andra hjälpmedel för att fängsla åhörarnes uppmärk¬
samhet. Han ville, att Guds ords egen inneboende kraft skulle
få verka. Hans anderika vittnesbörd trängde med oemotståndlig
makt till allas hjärtan. Många äldre personer ihågkommo ända
in i sena ålderdomen långa stycken af hans predikningar. Man
plägade beskrifva det inflytande, som han utöfvade på sina åhörare,
sålunda: »Så snart han begynte tala, märktes hos oss, som hörde,
en ovanlig, besynnerlig känsla i kroppen, liksom om håret ville
resa sig på hufvudet». En folksägen berättar såsom en förklaring
af detta fenomen, att en nyfiken hade en lördagsafton smugit
sig in i hans rum och lagt sig under sängen för att se, om han
icke hade någon hemlig varelse, som hjälpte honom att samman¬
sätta så gripande predikningar. Elfving skulle då hafva in¬
kbmint jr nummet: dehosatt, sig: ned. för att, skrifva, men dcke
känt sig riktigt disponerad därför. FHan föll då på sina knän
och bad ifrigt. När han sedan satte sig vid skrifbordet, skulle
en ängel synts stå vid hans sida och hviskat honom i örat, hvad
han skulle skrifva. I denna folksägen ligger utan tvifvel en
skön och betydelsefull tanke, som är väl värd att taga vara på.
En man med så anderik begåfning kunde: naturligtvis icke
undgå förföljelse. En sådan utbröt också rätt snart, och man
kan säga, att hela hans lif blef en enda lidandes- och förföljelse¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
