Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. Norrlandsläsarne i början af 1800-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 19:DE ÅRHUNDR. 261
bjuden, utan man fortfor att bruka 1695 års psalmbok. Mot
konventikelplakatet hade läsarne i Norrland icke så mycket att
invända, emedan detta hade genom kungliga brefvet till lands¬
Pördingaäm betet. 1 Umea- den .20..jan. 1322. blifvit. mildradt 1 så
måtto, att enskilda sammankomster och andaktsöfningar beviljades
läsarne, dock med villkor att sådana icke finge hållas under
den allmänna gudstjänsten, utan skulle de därvid infinna sig
i kyrkan. Missnöjet särskildt mot de nya böckerna kom till ut¬
tryck genom en deputation, som uppsändes till Kungl. Maj:t
med begäran att återfå de gamla böckerna. Denna deputation
utgjordes af JOHAN RISTRÖM i Persön och NILS PETTER ERSSON
i Ersnäs, Neder-Lule socken. Men då deras begäran icke vann
önskadt resultat, separerade man sig allt mer och mer från stats¬
kyrkan.
Under flera år hade läsarne icke begagnat sig af nattvarden
i kyrkan, men de önskade naturligtvis att få åtnjuta detta sakra¬
ment, som särskildt är instiftadt för Guds folk. De öfvertalade
därför 1848 ofvannämnde Nils Petter Ersson att utdela sakra¬
menten. Han åtog sig också detta uppdrag och utdelade natt¬
varden i hemlighet. Sedan utsåg man vissa personer till lärare
och förvaltare at sakramenten.
Det steg till skilsmässa från statskyrkan, som man hade
tagit i Neder-Luleå, efterföljdes af läsarne uti Piteå. I spetsen för
rörelsen därstädes trädde inhysesmannen NATANAEL LINDQVIST.
Detta de kristnas tillvägagående att fira enskilda nattvardsgångar
anmäldes för justitiekanslersämbetet men blef, såsom det synes,
utan någon egentlig påföljd.
Separationen från statskyrkan understöddes varmt af finske
pastorn F. HEDBERG, som med mycken skärpa uppträdde emot
de nya böckerna, förklarande, att >»litet surdeg försyrar hela
degen». Den strid, som nu uppblossade mot statskyrkan, fick
på den tiden äfven en kraftig förkämpe i den sedermera rykt¬
bare kyrkoherden HAMMAR i Skåne, hvilken i sin tidning »Evan¬
gelisk Kyrkovän» räckte sin hand åt den påbörjade frigörelsen från
statskyrkoväsendets förmynderskap. Men mera därom längre fram.
Ofvannämnde Nils Petter Ersson ådagalade en uppriktig
gudsfruktan och ett mycket stort nit för själars frälsning. Såsom
särdeles tillgifven Luthers åskådning och dennes skrifter upp¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
