Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30. Lars Levi Læstadius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
302 TRETTIONDE KAPITLET.
jämte sin broder Petrus sina första lefnadsår. I föräldrahemmet
var fattigdomen den dagliga gästen. Men det var icke nog där¬
med. Hemmet var allt annat än ett godt hem till följd af för¬
hållandet mellan föräldrarne. Leestadius skildrar sitt hem så¬
lunda: »Kvinnan», såsom han kallar sin moder, »hade ett mellan¬
koliskt temperament, men mannen hade ett hetsigt och utmärkte
sig för glädtighet, kvicka upptåg och infall men var därjämte,
då han smakat spirituosa, utmärkt för elakt ölsinne, hvilket den
ängsliga, för stilla ensamhet böjda kvinnan fick betala med bittra
tårar. Men aldrig hördes hon klaga, ty hon bar sitt kors med
tålamod». Hans moder synes hafva haft sitt hjärtas tröst i Herren,
hvadan hon kunde med undergifvenhet bära sin tunga lott.
Denna moderns fromhet var icke utan inflytande på sonen,
om det än dröjde ganska länge, innan han själf öppnade sitt
hjärta för Herren. Men den moderliga kärleken inlade redan
tidigt i sonens hjärta ett frö, som till sist spirade upp och bar
en välsignelserik frukt. :
Förhållandena i hemmet inverkade i icke ringa grad på
gossens lynne. Van från sin spädaste barndom vid en utom¬
ordentlig tarflighet i möblering och klädsel synes han ifrån början
hafva blifvit intagen af ett världsförakt, som gjorde honom fientlig
icke blott mot bekvämlighet, hvilken af honom räknades som
lyx och fåfänglighet, utan äfven mot renlighet. Detta var orsaken
till, att han i mannaåldern intog den ställning, han gjorde, gent
emot den yttre världen. Han hade således från början fått smak
för kärfhet i sättet och simpelhet i lefnadsvanor, hvarför han
ock i mannaåldern framstår högst originell.
I sitt första äktenskap hade hans fader, Karl Teestadius, en
son vid namn Karl Erik, som sålunda var halfbror till Tars
Levi. Den förre var år 1808 komminister i Jockmocks lappmark
med station i Kvickjock. Till denne halfbror fick Lars Levi
komma och erhöll där en ganska god utbildning. Hurudan hans
uppfostran blef i religiöst hänseende, är svårt att säga. Dock
visade sig icke något kristligt allvar hos honom i hans ungdom.
Lars Levi Lestadius hade en mer än vanligt liflig fantasi, hvilken
i synnerhet rörde sig omkring andliga föremål. Ofta hade han
drömmar. Så t. ex. såg han en gång en kvinna, som svettades
blod för kristendomen. Denna dröm, som hos ynglingen upp¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
