Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 31. Jakob Norin och de andliga rörelserna i Helsingland på 1820-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
523 TRETTIONDEFÖRSTA KAPITLET.
Läsarne bortlade icke de seder, som, rätt brukade, i och för sig
icke voro skadliga, utan i stället användes de till främjande af
gudsfruktan. Så t. ex. plägade de på åtskilliga platser inom
Helsingland på midsommardagen efter slutad gudstjänst i kyr¬
kan och äfven vid andra tillfällen göra sina s. k. fäbofärder icke
för att såsom fordom ställa till dans och lekstugor, frossa och
lefva oskickligt utan för att uppmuntra och glädja sina systrar i
tron och meddela dem något af det predikade ordet. Detta var
ock af behofvet påkalladt, emedan dessa den tid, de vistades i
fäbodarna, sällan kunde besöka någon kyrka eller enskild sam¬
ling. Likaledes anställde äfven läsarne ehuru mycket sparsamt sina
gästabud och bjödo då vänner och släktingar, både troende och
ogudaktiga.
Under dessa samkväm voro de, som hade nit om Gud, ange¬
lägna om att bibringa de andra någon god lärdom, när det kunde
ske på ett tilltalande sätt och utan anstöt. Att truga sig på män¬
niskor med Guds ord och förmaningar ville de icke gärna. De
ansågo, att detta tillhörde endast en ordentligen kallad lärare,
som vore förbunden att hålla på med förmaning i både tid och otid.
snEE
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
