Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 33. Mor Anna och hennes vänner i Ångermanland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430 T ETTIONDETREDJE KAPITLET.
samt med sakramentens bruk. På detta sätt ville de förkunna
Herrens död, till dess han kommer, icke i enlighet med stats-»
kyrkan eller världen utan i enlighet med Guds uppenbarade ord.
Biskopen gaf hvarken muntligen eller skriftligen någon tillrätta¬
visning åt mor Annas parti, möjligen därför att han ansåg det
vara omöjligt att öfverbevisa dem. De fortsatte därför att sam¬
las i sitt bönehus för att läsa.och betrakta Guds ord och fira
Herrens nattvard till att styrka sin tro och för att få kraft till
ett heligt lefverne.
Mor Anna anföll understundom i sina föredrag ganska skarpt
den svenska statskyrkan. Hon liknade den vid den judiska guds¬
tjänsten på Kristi tid, hvilken väl hade sken till gudaktighet men
försakade dess kraft, och tillämpade på statskyrkans präster, hvad
som sades om de skriftlärde och öfversteprästerna i Jerusalem.
Hon var utan tvifvel understundom väl skarp i sina omdömen
om prästerna, i all synnerhet som hon lät domen träffa dem alla.
Men visst är, att mor Anna i mångt och mycket hade sanningen
på sin sida, och därför kunde också Herren begagna henne så¬
som ett redskap till mångas frälsning.
Under åren 1845—1850 uppstod en tvist inom hennes egen
församling, i det att åtskilliga medlemmar påstodo det icke vara
i öfverensstämmelse med Guds ord, att en kvinna skulle lära i
församlingen. Till stöd därför anförde de 1 Kor: 14: 34 samt I
Tim. 2: 12. Mor Anna däremot lärde, att Gud icke hade an¬
seende till den person, som förkunnade Guds ord, så framt en
kristlig ordning därvid fick göra sig gällande. Hon ansåg, att
så väl man som kvinna, lärd och olärd, rik och fattig ägde rätt
att vittna om Herren och förkunna hans död. Dessutom hade
hon aldrig uppträdt utan att därtill vara uppmanad. Hon på¬
stod ock, att man icke borde lägga något hinder för vare sig
man eller kvinna att tjäna med de andliga gåfvor, som Herren
gifvit. Ej heller ville Bon uppträda i någon annan församling
än sin egen. Om hon frivilligt finge öfverlämna ordets förkun¬
nande åt någon man, så skulle hon gärna göra det, men hon
ville icke låta sig tvingas därtill eller ens vika i underdånighet
för dem, som ville bespeja hennes frihet. De, som ansågo mor
Annas åsikt stridande mot Guds ord i denna punkt, afsöndrade
sig från henne och hennes församling och bildade en egen, för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
