Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. Emelie Petersén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 TRETTIONDEFENMTE EAPITCET,
heten af Herrestad ytterligare några gudfruktiga grannar, af
hvilkas umgängelse hon erfor mycken nytta. På detta sätt upp¬
spirade på Herrestad ett allvarligt kristligt lif, som för hela trakten
rundt omkring bar välsignelserika frukter. Herren blef medel¬
punkten på det gamla Herrestad, där man öppet bekände sin
Herres och frälsares namn, ehuru under mycket hån och förakt
från de ogudaktigas sida.
Som bibeln saknades i många hem, beslöts det, att man skulle
söka sprida den om möjligt i alla hem i dessa trakter. Och i
hvarje månad utgick inbjudning till s. k. missionsbön vid herre¬
gården, där någon troende lärare, präst eller lekman, predikade
evangelii ord. I all denna verksamhet var fru Petersén själen,
och genom sin varma kärlek och sitt älskvärda väsen vann hon
människor af den mest olika samhällsställning. Det tomrum, hon
förut känt under njutningen af hvad världen har att bjuda på,
hade nu blifvit fylldt afingen mindre än Herren själf. Man började
tänka icke blott på upprättandet af en skola för de okunniga
barnen utan äfven på ett hem för de många vanvårdade, som
funnos där rundt omkring. Men, just som skolhuset var färdigt,
träffades fru Petersén af ett hårdt slag, i det att hennes man
hemkallades den 9 mars 1835. Ensam, som hon var, i ett främ¬
mande land drefs "hon nu allt mer och mer att kasta alla sina
omsorger på Herren, som lofvat att bära dem. Hon väntade
att äfven själf snart få lämna denna världen för att återförenas med
sin make, och hon iordninggjorde t. o. m. sin svepdräkt, vän¬
tande på sin hemförlofning. Herren hade dock andra tankar med
henne. Hon hade ännu ett viktigt värf att uppfylla, innan hon,
den trogna tjänarinnan, skulle få hembud.
I den trakt af Småland, där Herrestad var beläget, härskade
stor fattigdom. Man lefde hufvudsakligast af hafrebröd, potatis
och gröt. Kött bestods högst en eller två gånger om året och
söt mjölk aldrig. När missväxt inträffade, fingo de baka bark
i brödet och skära, söndermala och baka den ännu omogna sä¬
den. Ja, nöden var så stor, att det liger en sanning i hvad en
Man, som noga kande tu förhållandena, säde vid ett tillfälle:
»Om man tager en torpare från Västbo eller Östbo härad i Små¬
land och sätter honom i fängelse i Jönköping på vatten och bröd,
så är det kalas för honom, ty han tår då rågbröd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
