Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 35. Emelie Petersén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 19:DE ÅRHUNDR. 351
och deras sträfvan gick därpå ut att icke endast för stunden be¬
reda hjälp åt de fattiga och nödlidande utan vidtaga sådana mått
och steg, att fattigdomens elände måtte i någon mån tör fram¬
tiden undanröjas.
Härom berättas följande: En dag, när fru Petersén och hen¬
nes sällskapsfröken sutto på balkongen på Herrestad, syntes nere
på landsvägen en kvinna, som ledde ett litet barn, hvilket syntes
vara alldeles uttröttadt. Den lilla flickan var icke fullt två år
gammal och plägade vanligtvis inlämnas hos någon bekant i
Vernamo, när modern strök omkring i bygden. Denna dag hade
dock barnet enträget begärt att få åtfölja modern, hvilken slut¬
ligen tillät henne det, dock i vrede tilläggande: »Men du skall
också få gå hvarenda bit af vägen på dina egna fötter.» I stäl¬
let för att taga det lilla barnet på sina armar och bära det, då
det nu syntes vara alldeles uttröttadt, ryckte modern det upp
i vrede, hvar gång barnet dignade ned af. trötthet. I hast
begaf sig fru Petersén ned på vägen till den hårdhjärtade mo¬
dern, hvarvid hennes sällskapsdam lyfte upp det lilla barnet i
sin famn, där det snart insomnade. Barnet bars nu in i fru Pe¬
terséns hem, hvilken tog det på armarna och gick in till sin man
sägande: »Se, Jean, här är barnet, som Guld tillsändt oss, låt mig
behålla den gåfvan!» Mannen svarade genast: »Ja, i Guds namn
då.» Och den lilla Sofie blef upptagen som deras barn. Detta
barn jämte ett annat, som fru Petersén redan tagit som sitt, voro
de första af de många barn, som sedermera blefvo upptagna i
hemmet på Herrestad, och hvilka med kärlekens band voro fäs¬
tade vid hemmet därstädes och gärna kallade sin välgörarinna
med det betecknande namnet »mormor på Herrestad.»
En dag sammanträffade Emelie Petersén med en kristen fru,
som sade henne, att så länge hon icke hade gjort bekantskap
med den kraft, som låg i föreningen med Jesus Kristus, skulle
hon aldrig blifva rätt tillfredsställd. Detta gick henne djupt till
hjärtat, och, då hon någon tid därefter fick höra, att ett par gud¬
fruktiga kvinnor bodde ej så långt ifrån Herrestad, begaf hon
sig dit för att få de råd och upplysningar, hon behöfde i sin fräls¬
ningssak. Hon reste hem därifrån med Nohrborgs postilla på
knäet, hvilken hon sedan studerade, och hvarur hon för sitt hjärta
hämtade icke så få guldkorn. Efter någon tid inflyttade i när¬
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
