Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 36. Pehr Wieselgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var denna himlaflamma,
Honom dref framåt med makt
Till att kämpa heta strider,
Tlande från trakt till trakt.
Ljuset, som han fått från ofvan,
Undanskymdt han aldrig höll;
Uti djupa, rika flöden
Öfver skarors mängd det föll.
Ty om honom kan det sägas,
Hvad som dock är bäst till sist,
Han har älskat varmt och troget,
Han vardt älskad högt förvisst.
Roten till hans kärlek fästad
Var i Gud, och frukten af
Skära blomman se vi mogna
I de verk, som han oss gaf.
Hvad han verkat godt och ädelt,
Evigt och ovanskligt är;
Lefva skall det friskt ibland oss
Och han själf i hågkomst kär.
Ingen hopplös klagan ljude
Kring den trogne herdens bår,
Ty från lifvets vinter har had
Flyttat till en evig vår.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
