- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / II:1 Norrland och Svealand under 1840- och 1850-talet /
415

(1896-1902) [MARC] [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 38. C. O. Rosenius, hans lif och verksamhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET 19:DE ÅRHUNDR. 415
Merkligen rest?" Ja, det hat han, svarade jag. — Ar det säkert?
— Ja, det är säkert! — ”Det var blott detta, jag ville försäkra mig
om.” Många polisbetjänter syntes ock i folkhopen. Förmodligen
hade öfverståthållaren fruktat, att något uppträde skulle äga rum,
och nu ville han blifva viss, att pastor Scott rest för att sedan
Slippa det bekymret. På måndagen läste vii »Biet» om Svithiods
afgång, men endast två passagerare nämndes, de viktigaste natur
ligtvis. Dessa voro danske legationssekreteraren v. P. samt predikan
ten i metodistkapellet herr G. Scott. »Allehanda» sade, att pastor
Scott hade med ”pick och pack lämnat Sverige. I dag säger
A. B.: "Det har de sista dagarna berättats såsom tillförlitligt,
att man å högre ort skall fundera på att för statens räkning
inköpa det famösa metodistkapellet i kvarteret Putten. Men, ifall
det verkligen fordras en så beskaffad åtgärd för att blifva full
komligt kvitt herr Scott och hans engelska församling af de där
erkända fyra eller fem, vore det väl icke omöjligt, att någon
enskild tilltagsen man kunde förefinnas, benägen att för ett eller
Annat ändamål lägga sig till ifrågavarande byggnad. Enklaste
utvägen vore ju en auktion. Intet mer har hörts om denna sak
I tidningarna. De ”tala mycket. i vädret. Gud allena vare vår
tröst, vårt råd, vår nödhjälpare. Jag måste sluta. Kristus, vår
öfverherde, som har all makt i himmelen och på jorden, styrer
till sist, såsom det i hans beslut står skrifvet.>
| Rosenius stod sålunda ensam med sitt viktiga arbete. Han
plågades icke så sällan af tanken på att gå ut »okallad». Han
kände Sig behöfva äfven en yttre kallelse, och hans gamle vän Scott
Sörjde för, att han ock fick en sådan. Denne föranstaltade näm
ligen, att ett amerikanskt missionssällskap (The American and
Christian Foreign Union) gaf honom i uppdrag att mot ett årligt
arfvode verka såsom dess missionär i Sverige. Till svar. på det
bref, Som innehöll denna kallelse, säger Rosenius följande: »Jag
Må då sjunga: Stilla jag mitt. kall" vill akta. Jag, ser nu ar
- välsignelse, att han ej är missnöjd med saken. Men var
än våra Plaster här hafva icke godt öga därtill. Somliga utfara
äre RS predikstolarna, andra hafva anmält det hos öfverståt
ANN = ock därom tillsagt polismästaren enligt dennes egen
vi nd E 3 an EA med patron Owen och ville veta, hvarest
ill med våra "predikningar i husen’. Owen, som hvarken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 14:51:14 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/21/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free