Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 38. C. O. Rosenius, hans lif och verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418 TRETTIONDEÅTTONDE KAPITLET.
vistelse hos eder kände mig så glad, uppmuntrad och styrkt af
vår gemensamma tro, eder och min, samt hoppas, att vår sam
manvaro icke skall vara utan frukt både för mig och eder»>.
Dagen efter de båda finska brödernas afresa kom missionär
Hamberg, hvilken hade genomgått en 2-årig kurs vid missions
institutet i Basel och nu besökte hemlandet, för att säga farväl,
innan han begaf sig ut till missionsfältet i Kina. Hamberg ansåg
och att helgelsen icke predikades fullständigt. De kristna i Stock
holm klagade alltför mycket öfver svaghet och uselhet. Man
borde därför se till, att man med mera allvar framhölle Guds vilja
och sedan allvarligt föresatte sig att göra därefter, så skulle nog
kraft gifvas och klagan upphöra. — Han hade under sin vistelse
i Basel insupit åtskilliga mindre hälsosamma läror, hvilka han
haft föga tillfälle att praktisera i lifvet. Det var därför godt för
honom att få sammanträffa med den erfarne Rosenius, hvilken
icke allenast samlat kristlig kunskap i hufvudet utan praktiserat
den i lifvet. Denna kristliga praktik är ofta ett hälsosamt korrek
tiv mot obibliska uppfattningar.
Särskildt lärorik var en resa till Uppsala, som Rosenius och
Hamberg företogo tillsamman. De vandrade af och an på för
däcket af ångbåten och samtalade med hvarandra särskildt om
helgelsefrågan och de kristnas kraft, hvarvid Hamberg framhöll
som sin åsikt, att man i predikan borde helt enkelt framhålla,
hvad en kristen bör vara, och förmana därtill och sedan — ej
så mycket tala om svaghet. Kraft skulle nog gifvas, om man
blott vinnlade sig om att få den. Rosenius hörde blott på,
reflekterade och = bidade. Sedan de. hade tillbragt-en daga
Uppsala, skulle de beträda återresan. Man hade kommit öfverens
om att fortsätta det påbörjade samtalet. Ångbåten var fulla
passagerare, och, emedan det började att regna, måste våra två
vänner söka tak öfver hufvudetii den redan nästan fulla salongen.
Här sammanträffade nu Hamberg med personer, som kände
honom före hans omvändelse. Det uppstod ett samtal, som
rörde sig om hans vistelse i Basel samt om hans afsikt att utgå
som missionär till Kina. Alla lyssnade nyfiket till hvad som
talades, och inför en uppmärksam åhörareskara måste Hamberg
nu berätta om sin resa och sina erfarenheterna i Basel. Rosenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
