Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 40. Oskar Ahnfelts lif och verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA UNDER DET I9:DE ÅRHUNDR. 479
I början af sin verksamhet stod han i förbindelse med
Amerikanska nykterhetssällskapet, hvars ordförande, doktor Baird,
under sina resor besökt Sverige och visat mycket intresse för den
andliga rörelsen inom vårt land. Af detta sällskap erhöll Ahn
felt ett mindre årligt arfvode, hvilket dock snart upphörde, hvadan
han i ekonomiskt hänseende var helt hänvisad till de inkomster,
som han kunde förskaffa sig genom försäljande af sånghäften och
andra skrifter.
År 1853 mottog Ahnfelt kallelse af några kristna vänner
i Norge att komma dit öfver för att predika Guds ord. Han
efterkom denna begäran och blef under sin vistelse 1 Nörge Des
kant med flera kristna vänner. Bland andra, med hvilka han
gjorde bekantskap, var den kände pastor Lammers, som grund
lagt friförsamlingen i Skien. Ahnfelt omfattade med ifver hans
kyrkliga idéer och ansåg det orätt af en kristen att förblifva
medlem af statskyrkan. Den lilla församlingen i Skien syntes
honom ock likna de första apostoliska församlingarna, hvadan
han med kärlek slöt sig till densamma. När han sedermera åter
kom till Sverige, skyndade han att meddela sina "vanner de ers
farenheter, som han hade gjort i Norge. Åtskilliga smärre fri
församlingar bildades också efter Lammers åsikter. Men jordmånen
var då icke förberedd för något sådant inom vårt land, hvadan
friförsamlingsidén på den tiden icke vann någon större utsträck
ning. Ahnfelt, som i början var den ledande mannen inom de
nybildade friförsamlingarna inom vårt land, började snart under
det tryck, han fick röna från olika håll, att draga sig tillbaka
från den frikyrkliga verksamheten. Ja, han bekände till och med
såsom ett misstag, att han hade omfattat separatismen.
Under det han stod som ledare för friförsamlingarna, vägrades
han att uppträda som talare i Betlehemskyrkan. Sedan han
lämnat sina frikyrkliga åsikter, underrättades därom i en skrifvelse,
Evangeliska fosterlandsstiftelsen, hvilken åter upptog honom till
nåder. Efter detta steg vann Ahnfelt mer förtroende bland de
kyrkligt sinnade; till och med prästerna uppläto sina predikstolar
fötihonom.- Han" vidhöll dock: alltid i. teorin, vikten at, att de
kristna, om de än hade olika lärouppfattningar, skulle älska hvarandra
och hålla tillsamman. I praktiken lyckades han, ty värr, själf icke
alltid förverkliga sin teori.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>