Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 41. Andliga rörelser i Vermland och Dalsland - II. Pastor G. L. Dahls verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I VERMLAND OCH DALSLAND. 487
dem för att utså split och tvedräkt i hemmen, och, ehuru de
voro strängt kyrkliga, betraktades de såsom en i kyrkligt af
seende farlig sekt. Deras ledare kallades läsarepräster och fana
tiker samt utropades för farliga villoandar.
Karlstads stifts präster började allvarligt frukta för det
från Guds ansikte kommande stormvädret, som i sin tid skulle
störta de gudlöshetens, lögnens och orättfärdighetens altare,
hvilka de rest och dit de lockat det arma och förvillade folket
att offra. Och, förunderligt nog, syntes till och med biskop J. J.
Hedrén, en i andliga ting ofta ganska intresserad och klarsynt
man, dela denna fruktan. I sitt förut anförda prästmötestal år
1831 yttrar han vid frågan om de flitiga kyrkobesöken i stiftet:
»Det enda, som i dessa senare åren hos oss väckt något allvar
ligare bekymmer, har vid stiftets sydvästra gräns varit ett slags
fariseisk och fanatisk enkratismos (späkningsväsen), förenad med
ett blindt förtycke för vissa strängt ifrande lärare samt för
dömande otålsamhet emot alla, som icke följa deras väg...
Vissa lärare i nästgränsande stiftets församlingar — med hvilka
afsikter döme hjärterannsakaren, men visserligen icke med kristlig
vishet och kristlig broderskärlek, då de fördömt både sina med
bröder och deras åhörare — hafva mycket bidragit att förvilla
de enfaldiga». Biskopen säger emellertid i samma andetag för att,
Såsom det vill synas, lugna sitt oroliga samvete öfver de svåra
tillvitelser, han gjort dessa nitiska och i anden brinnande kristna:
>Denna öfverdrift har dock i allmänhet haft en god rot, som
bevisas däraf, att dessa s. k. läsare mycket älska och flitigt be
gagna både ordet och gudstjänsten samt athålla sig från gud
löshet i tal och åthäfvor».
En midt ibland dessa händelser vid den tiden lefvande
man, häfdatecknaren och kyrkoherden i Ferglanda J. Hammarin,
gifver i sitt bekanta Herdaminne år 1848 en enligt sin och sin
Samtids uppfattning anslående framställning rörande de »läsare»>,
om hvilka här är fråga. Sedan han erinrat därom, att detta stift
föga varit oroadt af religionstvister och sekter med undantag af
Vissa på enstaka platser förekommande försök att återupplifva
Vördnaden för Tor och andra hedniska gudomligheter, fort
Sätter han:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
