Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 41. Andliga rörelser i Vermland och Dalsland - III. De s. k. roparne eller predikosjukan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I VERMLAND OCH DALSLAND. 491
delar af Europa, såsom under 1730-talet hos de s. k. konvulsio
närerna i Frankrike, men i Norden först i detta århundrade,
säger han:
»Denna sjukdom är förenad med en starkt framträdande
religiös riktning, och dess förnämsta symptom i detta afseende
utgjordes af de förmaningar till bättring och återvändande från
synd, som den sjuke framställer under sjukdomsanfallet, ehuru
dessa rörde sig inom den idé- och kunskapskrets, som tillhörde
patienten. Såsom denna epidemi visat sig i starkt tilltagande
uti de nästgränsande stiften, och jag således fruktade, att den
skulle intränga inom vårt område, fästade jag genom en kort
uppsats i Stiftstidningen prästerskapets uppmärksamhet på dessa
fenomen under yttrande af den mening, att denna sjukdom vore
af ideo-magnetisk natur och borde således såsom sådan af läkare
konsten behandlas. Man vet nämligen, att det är ett af de mag
netiska fenomenen, att den sjuke under sjukdomsanfallet, lösryckt
ifrån nästan alla jordiska band och känslolös för jordisk smärta,
är försatt i en i hög grad from och oskuldsfull sinnesstämning.
Jag hade icke tillfälle att se mer än en enda af denna sjukdom an
gripen person. Men vid de försök, som därvid af läkare gjordes
för att utröna, om det extasiska tillståndet var tillgjordt eller icke,
visade sig, att hon därunder med uppdragna pupiller var alldeles
känslolös för yttre kroppslig plåga och helt och hållet innesluten
inom ett inre lif. Hennes tal var af en ädlare syftning än de
flesta af andra, som blifvit omtalade, och hennes utseende visade
denna egna klarhet, som är de magnetiska egen». Biskop Butsch
hade genom sina till Agardh meddelade iakttagelser bland roparne
i Skara stift styrkt denne i hans mening, att företeelserna hos
de predikosjuka hade likhet med dem, som visa sig vid animala
mMagnetismen.
Hvad nu det angår att betrakta företeelserna hos roparne
Såsom en sjukdom, är emellertid visst, att ingen af dem i egen
Skap af ropare själf hos sig erfarit några sjukdomssymptom,
klagat öfver sådan sjukdom eller härför sökt läkare eller blifvit
af läkare i detta afseende botad. Och beträffande företeelsernas
likhet med de vid animal magnetism förekommande har väl ingen
velat neka, att icke, om så vore nödigt, magnetismen likaväl som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
