Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 41. Andliga rörelser i Vermland och Dalsland - VII. N. G. Clarholms verksamhet i Gillberga och Långserud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518 FYRTIONDEFÖRSTA KAPITLET.
LN jag med glädje lämnar honom>. Därjämte hade 56 pastoratsboar
| den 1 maj 18553 till domkapitlet ingifvit en skrifvelse, däri de med
| kraft gendrifva förut nämnda anklagelser samt på det enträgnaste
I ; begära att få behålla Clarholm kvar såsom v. pastor. De klagande
herrarne vore blott ett ringa fåtal, säga de, och de hade klagat
mera af världsliga beräkningar än at kristligt nit. »Det är all- |
mänt bekant», heter det i fortsättningen, »hvilken villervalla, det
var här i Långserud för ett par år sedan, då de om sin salighet
bekymrade samlade sig omkring den beryktade Johannes An
dersson och sedan i sin rådlösa belägenhet måste, mest af lekmän,
MN lida en förföljelse i många afseenden ej olik dem, som protestan
Fn terna i Tyskland i 14:de och 15:de seklen fingo erfara. I dessa
| bedröfliga tider kom pastor Clarholm hit, en man, som bevisade
( sin lära med sitt lefverne samt icke ansåg utöfver sin ämbets
I | plikt att enskildt uppmuntra och trösta de bedröfvade, och lugnet
|INåterställdes.Den,somblottvillundersökaochlärakännaden
|| förbättring, som sedan dess både i andligt och moraliskt hän
I seende inträdt inom vårt samhälle, skall visst icke döma så hårdt
I om det s. k. läseriet i Långserud. Han är nu så älskad af all- ;
mogen och är i synnerhet de enfaldigares enda stöd, så vi frukta,
I om han så plötsligt skiljes från oss, att nya oroligheter äro att
möta sa
Då det blifvit bekant, att domkapitlets ledamöter lyssnat
till herremännens klagomål och missiverat Clarholm till annan
ort, uppstod allmän förtrytelse bland sockenboarna: allmogen
sörjde såsom den, som förlorat sitt enda barn, men herrarne och
några deras liktänkande jublade. Då afsände handlandena &:
Viotti — fadern till nuvarande kyrkoherden i Gillberga Viotti —
| och A. G. Viotti samt f. kyrkovärden i Romserud Nils Jonsson
dT den 18 maj till domkapitlet en mycket vördsam men allvarligt
bevekande skrifvelse, i hvilken de bland annat säga: »Det är
mer än tillräckligt kändt, att den andliga väckelse, som i vår tid
så mångenstädes förspörjes, en tid sedan började erfaras äfven
inom Gillberga pastorat; och vi känna bäst, att otroligt mycket
därom blifvit taladt och skrifvet, som är sanningsvidrigt och icke
kan försvaras. Men de vanryktade tego stilla, erkännande sina
brister och förväntande bättre vittnesbörd, då deras framtida
vandel hunne uppenbara deras väsende. Och särdeles nöjda med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
