Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 41. Andliga rörelser i Vermland och Dalsland - XIII. Andliga rörelser i Fryksdalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
564 FYRTIONDEFÖRSTA KAPITLET.
fann man honom långt ute i socknen hos någon hemmansägare, i
hvars stuga han inför en tätt packad folkhop med lust och glädje
förkunnade nådens lära. Komminister Sjöholm predikade vid så
dana sammankomster evangelium, och hans broder, klockaren
Sjöholm, också en varm Kristi lärjunge, sjöng evangelium. Vid
aftonsammankomsterna i småstugorna plägade klockaren med
torrvedssticka lysa sin bror vid textläsningen och predikan. Öfver
pastorn hade man sett Guds änglar sväfva, sades det. Folket
hörde dem båda med mycken glädje och hänförelse.
Men icke endast bröderna Sjöholm höllo den söndagen and
lig sammankomst ute i socknen utan ock flera andra. Norrmännen
fortsatte här ännu oförtrutet sitt väckelsearbete. För blott några
år tillbaka hade varit vanligt att efter slutad sammankomst i
kyrkan se flockar af sockenboar samlade här och där vid kyrk
stallarna, supande, svärjande, uppgörande affärer med hvarandra
och vid uppkomna tvister levererande blodiga bataljer. Nu icke
så. Man lämnar strax kyrkbacken och skyndar mot hemmet för
att senare på aftonen besöka den andliga sammankomsten ute
i socknen. Den ene grannen säger till den andre: »Kom och
hör! Det är förunderliga ting, dessa män ha att säga oss.» En
och annan ryter väl till vid inbjudningen och säger: »Sådana
där landsvägsstrykare! Inte går jag och hör deras galna fabler.»
Men en sådan där motsägare finner man oftast senare på aftonen
bland dem, som uppmärksamt åhöra den ljungande predikan och
ge sanningen rätt. Det vår Erik Slättmon, Johannes Oijerberg
och Olof Fangnees, som nu på hvar sitt håll i socknen predikade.
»Redan är yxan satt till roten på träden; därför varder hvart
och ett träd, som icke bär god frukt, afhugget och kastadt i el
den> — det var summan af deras predikan vid denna tid. Utan
att tröttna hörde man timtals det predikade ordet. Man suckade,
våndades och sökte nåd hos Herren. På vägar och stigar talade
man knappt om annat än bättring och tro. Med den dagens
slut hade tjogtals människor härstädes begråtit sin själs förvillel
ser och beslutit sig för att, kosta hvad det ville, följa rättfärdig
hetens väg. Och när nästa dag kom, voro etter arbetstimmarnas
slut folkskaror åter i rörelse till sammankomsterna. Från plats
till plats följde man ordets tjänare för att mottaga bättringens och
trons ord. Det var andlig källossningstid här nu. Vid den tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
