Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 41. Andliga rörelser i Vermland och Dalsland - XV. Kyrkans och prästerskapets ställning till de andliga rörelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I VERMLAND OCH DALSLAND. 581
för framtiden hafva inom Vermland och Dalsland kommit att
gestalta sig på helt annat sätt, än nu blifvit fallet. Men prästerna
saknade i allmänhet den andliga intelligens, som är ett ound
gängligt villkor för att kunna i lifvet realisera så höga ting som
dessa. »Icke hämtar man väl vindrufvor af törnen eller fikon af
tistlar» (Matt. 7: 16)?
Icke ens Hedréns efterträdare biskop Adolf Agardh, den i pro
fana samt teologiskt vetenskapliga ämnen så högt uppburne och
snillrike mannen, ägde förmåga att i verkligheten fatta den in
brytande andliga rörelsens bärliga innebörd och nya behot. Det
var allmänt prästmöte för stiftet i Karlstad den 15—17 juni 1847.
I högtidlig procession från domkyrkan, där en mycket andefattig
predikan hållits af prosten J. Unger i Brunskog öfver det eljest
stora ämnet: »Lifvet i Kristi tro», tågade prästerna och läro
verksstaten till gymnasii festivitetssal, där biskopen, iklädd sin
ståtliga skrud och iförd sina lysande ordenstecken, på latinska
språket hälsade det församlade klerus. Inför de talrikt församlade
prästerna, lektorerna, magistrarne, borgarne och andra från landet
tillströmmande åhörare håller biskopen ett långt tal, i hvilket han
i likhet med Hedrén i berömmande ordalag vidrör missions- och
nykterhetsfrågorna samt gisslar de groft framträdande lasterna
och brotten, såsom särskildt dryckenskapen, skörlefnaden och
slagsmålen. I hänförande ordalag påminner biskopen om den år
1845 bildade evangeliska alliansen med syftemål att i en ande
förena alla evangelii vänner och betecknar tillkomsten af denna
förening »såsom en af de viktigaste företeelserna inom den
protestantiska kyrkan». Och vidkommande det nyvaknade and
liga behofvet inom stiftet säger han bland annat: »Med till
fredsställelse måste erkännas, att på de senare åren varmare
religiösa rörelser försports, hvilka, ledda af den visdom, som
kommer ofvanefter och omhuldade af den kärlekens ande, som
är kristendomens härlighetssken och rätta beläte, kunna blifva en
Surdeg, hvaraf det ännu i otrons sömn försjunkna och hvilande
samhället småningom kan genomträngas och så ett kristligt lif närma
sig den urbild, som framhålles i ordets klara källa. Äfven inom
detta stift har i sådant afseende, allmänneligen betraktadt, krafter
blifvit satta i verksamhet, som, därest de få fortlefva att verka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
