Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 42. Andliga rörelser i Dalarne - VIII. Den andliga rörelsens uppkomst i Leksand och Bjursås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I DALARNE. 649
bildades så småningom en brygga för den sedermera inträdande
mera fria rörelsen. Prästerskapets motstånd blef allt större och
större, men den fria verksamheten gick dock framåt, så att det
i början af 1870-talet fanns icke mindre än 6 troende skollärare,
som predikade evangelium i Leksand. Men mera härom i den
tredje delen af detta arbete.
Inom Bjursås socken hade redan under åren 1827—1830
åtskilliga personer under ledning af Baggås Anders Olsson kom
mit tillsamman för att läsa Guds ord och Luthers postilla. Med an
ledning däraf ställdes de inför kyrkorådet och erhöllo skarpa
tillrättavisningar. De vågade sedermera icke samlas i sina hem
utan möttes på mer undangömda ställen såsom i hölador och
dylikt. Åren 1855—1856 höll en "skomakare D. Källström
från Falun offentliga föredrag inom socknen. Äfven besökte
baptisten Villborg och skolläraren Anders Hansson trakten. Från
år 1859 kan man säga, att den frikyrkliga rörelsen började gripa
omkring sig inom nämnda socken. Näs Per Persson från Orsa
och Gunnars Jon Jonsson från Mora besökte understundom dessa
delar af landet, och den sistnämnde fick blifva ett medel i Guds
hand till åstadkommande af en stor väckelse, hvilken sedermera
underhölls af predikanter, som kommo på besök. I jämnbredd
med den andliga rörelsen växte ock fiendernas motstånd och för
bittring. Prästen rasade, och en af hans grannar hotade att skjuta
Gunnars Jon Jonsson, men Herren höll sin skyddande hand öfver
honom, så att fiendernas ansläg blefvo om intet. Bland dem,
som sedan längst verkade inom :’ orten, voro Präst Olof Jonsson
och Per Persson från Vermland; numera boende i Gefle. :Van
ligtvis samlades man i bondstugor. En och annan gång fingo
de äfven begagna sockenstugan. Men så kom kyrkorådets be
slut, att de icke fingo samlas därstädes. De troende började
därför umgås med tanken att bygga ett missionshus. Denna
tanke förverkligades ock på 1860-talet, ehuru huset byggdes under
stormiga tider, såsom vi framdeles skola visa. Men det är under
stormiga tider Guds församling bevisar sig hvila på en grundval,
som ej kan skakas.
Ekman, Den inre missionens historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
