Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 42. Andliga rörelser i Dalarne - XIV. Hans Jakob Lundborgs lif och verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
684 FYRTIONDEANDRA KAPITLET.
var, förrän världen var. O, att jag hölle mig rätt innerligt till honom!
Haf noggrant akt på den evangeliska riktningen, som onekligen
är den enda rätta, att den håller noga och vaksamt frihetens
väg, vaktande sig till höger och vänster för alla ovänners nedriga
försåt>.
Från Fläckebo sändes han till Skerike vid Västerås och
därifrån till Köping. I ett bref från Skerike säger han bland
annat följande: >»Sannolikt för min usla och städse till hands
varande själfviskhets skull, som nog hade lust att ofta dela äran
med min Herre (på omärkligt och fint vis förstås), måste Herren
ibland helt och hållet taga ifrån mig sin ande, och jag får då
stå där med mitt hemlärda resonemangskram och traktera folk,
så godt sig göra låter. Det känns ungefär såsom en duktig
risbastu i barndomen, och jag kan få gå som en trasa och tiga
sedan eller stammande ropa på förbarmande en eller ett par
dagar efter... Älskade broder, vi måste bestämdare än förut för
ena oss i att koncentrera våra studier och sträfvanden för våra
medmänniskors sanna väl och en lyckligare framtid för vårt
fädernesland omkring en enda uppgift: Vittnesbördet, det lef
vande villnesbördet, i ord och handling om Herren Jesu kärlek
tll syndare samt framläggandet af hvad därur med evangelii
sanning och enkelhet af sig själft följer och detta ordnadt icke
? ett stereotyperadt eller afslutadt utan i ett lefvande, för ut
veckling möjligt samt med Guds ord och det sannati kyrkohistorien .
öfverensstämmande system. Wi måste stå beredda till strids. Det
är vår ovillkorliga skyldighet som Herrens frälsta och lärjungar.
Några måste ju vara färdiga att kläda skott mot fienden, i fall
han i en framtid börjar löpa till storms.
Tänk blott på all den stormlöpning, som mångenstädes
skedde i söndags med anledning af dagens högmässotext (8:de
söndagen efter trefaldighet) och det från predikstolarna mot de
lefvande kristna, mot vittnesbördet om Jesus Kristus, mot sam
manträdandet till hans lof och hans ords betraktande gemensamt
i enskilda hus och detta midt i kristenheten, midt i den evangelisk
lutherska kyrkan»>.
I ett senare bref säger han: >»O, hvad vi väl behöfva att
gå i skola och huru lyckligt och betryggande att få gå i den
helige andes skola! När jag tänker därpå, kan jag icke nog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
