Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 44. Några drag af den andliga rörelsen i Västerbotten - I. Norra Västerbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fd FYRTIONDEFJÄRDE KAPITLET.
hafva makt att »utdrifva djäflar>. Flera exempel därpå anfördes.
Så berättades det bland annat, att i Broträsk by af Löfångers
socken. vardt en man mycket rasande och vildsint, svor och
hädade. Hans anhöriga sände efter pastor H., som kom att tala
med mannen. Denne rasade då ännu värre och spottade prästen
i ansiktet. Men prästen tog handboken och slog med den man
nen på munnen sägande: »I Jesu Kristi namn och på hans upp
drag bjuder jag dig, du lede djäfvul, far ut från denna Jesu
Kristi boning!» Och mannen kom strax till sina sinhen och bad
om aflösning och fick sakramentet, som han på länge icke hade be
gått. I Kälsboda, som då var ett enstaka hemman, hade hus
modern — så berättades det — försvurit sig åt djäfvulen. Den
onde skulle få taga henne vid hennes lifs slut, om han bara droge
mycken rikedom till huset. Och det vardt ett rikt hus, under
det att grannarna i närmaste by blefvo fattiga, ty djäfvulen drog
från dem och till gården i K. Grannarna vände sig till pastor
H., som lofvade göra ett besök i K. och där göra slut på djäf
vulens makt. Och så skedde det. :
Om samme präst berättade samma personer, att han vissa
gånger drack sig drucken och hade ett vildt ölsinne, så att han
slogs och lefde som en besatt människa. Men aldrig predikade
han bättre, än då han så hade varit ute i synd. Någon hade
därför frågat honom, huru han kunde predika så allvarligt på
söndagen, då han t. ex. på lördagskvällen hade varit ute i dryckes
lag och slagsmål. Därtill hade han svarat, att, då han predikade
som ifrigast, låg djäfvulen i predikstolstrappan i skepnad af en
stor svart hund och väntade, medan prästen gjorde sin tjänst. Ty
öfver prästen i Kristi tjänst hade djäfvulen ingen” makt.
Vi nämna detta såsom en bild från en i mörker och förvändhet
sjunken tid. Här och där lefde en och annan, som något all
varligare for efter gudaktighet. Men äfven de voro barn af sin
tid, och Gud allena vet, huru de hade det. Vi lämna därför
denna aflägsnare tid och vilja nu meddela något om de andliga
rörelserna i Västerbotten på 1840- och 1850-talet, då Gud upp
väckte en och annan ropandes röst i öknen.
I Löfångers socken började en kraftig rörelse eller väckelse
i början af 1840-talet särdeles genom en eljest oansenlig man vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
