Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 44. Några drag af den andliga rörelsen i Västerbotten - I. Norra Västerbotten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I VÄSTERBOTTEN.
namn ÖLOF JONSSON. Han var född den 3 mars 1794 i Uttersjö
by af Löfånger. Han hade underhåll från sin fars hemman, ty
han var alltifrån barndomen halt, så att han måste begagna
kryckor. Under de senare åren af sitt lif afstod han dock för det
mesta sina förmåner i hemmet och valde att gå ut och predika.
Synnerligen sommartiden såg man honom ute i verksamhet. Han
var då klädd endast i en grof blaggarnsskjorta och i gamla,
lappade byxor och gick från by till by och från hus till hus
predikande Johannes döparens predikan. Stora skaror föllo till,
så att en sådan väckelse har sedan aldrig sports i L. socken.
Om denne man må för sant sägas, att han var en ropandes
röst i öknen. Han var dock i sin predikan mer lagisk än. evan
gelisk. Han sökte öfverbevisa sina åhörare om, huru hvar och
en i sin ålder, i sitt stånd och i sin kallelse vore »en stor syn
dare» och vore »på väg till helvetet». Ungdomen greps kraftigt
af Olof Jonssons tal. Men äfven äldre vordo däraf omvända,
och alla voro de mycket allvarliga i sitt kristliga lif. De kallades
af de oomvända för >»Ol. Jons-kristna», för hvilka man borde
taga sig till vara. De voro också besvärliga för den sofvande
världen, dessa Ol. Jons-kristna, där på orten. De lämnade
ingen >i fred». De äldre af dem vände sig till de äldre, de yngre
till sina likar med påminnelser om nödvändigheten af en sann
omvändelse. Så gjorde de hvar och en i sitt hus och bland sina
grannar och alla, som de träffade. Det var icke ovanligt, att
de oomvända sprungo till skogs, om de sågo, att de skulle möta
en Ol. Jons-kristen.
En i en stor del af socknen känd ”tiggare’, Ol. Estersson,
som »han ; kallades, var -en- OL Jons-kristen. Det var ock en
märkvärdig tiggare. Ty i hvad hus han kom, talade han om
bättring och tro i Jesu namn. Den, som först såg honom, då han
kom mot gården, gaf det vanligen tillkänna med: »Nu är toket
här igen». Emellertid torde det på den stora dagen varda uppen
bart, att det »toket> har undervisat många till frälsning, och där
för lyser som en stjärna i evighet.
En annan Ol Jons-kristen var ock mycket fruktad af de
oomvända, men var säkert ett medel till mångas frälsning. Man
kallade honom ARVID ERIK. Hans namn enligt kyrkoböckerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
