Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 48. Andliga rörelser i Helsingland - II. Hedbergianismen, separatism och förföljelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA. I HELSINGLAND. vär
IS
Hedbergianismen, separatism och förföljelse.
Mot slutet af 1840-talet började den finske prästen F. G.
Hedbergs skrifter blifva bekanta i öfre delen af Helsingland.
Särskildt lästes hans bok »Pietism och kristendom». Följden
häraf blef, att en viss söndring bland läsarne uppstod på flera
trakter, och man talade om »gamla» och »nya» kristna. De
gamla höllo sig till och försvarade de skrifter, som de dittills
i allmänhet användt, Linderots, Nohrborgs m. fl:s, och beskyllde
de nya, att de förkastade bönen, bättringen och goda gär
ningar. De nya däremot, som flitigt läste Hedbergs och del
vis äfven Rosenii skrifter men framför allt Luthers, ansågo de
gamla för lagträlar och kunde ej erkänna sig förkasta bönen,
bättringen och goda gärningar utan endast den oriktiga uppfatt
ningen” däraf. De nya höllo i likhet med Hedberg före, att
»tron på ordet är den visdom, som undfår Guds salighet». Detta
kallade de gamla »ordtro» samt talade mycket om anden. De
nya ansågo då, att de gamla liknade de svärmeandar, om hvilka
Luther talade, hvilka ropade ande, ande och förkastade ordet o. s. v.
Huru sorglig själfva denna strid i och för sig var, drefvos
dock de, som med allvar ville veta sanningen, till en bättre insikt
i Guds ord, och genom Luthers skrifter erhöllo de en djupare
inblick i hvad som rörde rättfärdiggörelsen af nåd utan lagens
gärningar. Men på samma gång fördes de genom denna läsning
till fastare tro på sakramentens saliggörande kraft, på syndernas
förlåtelse i skriftermålet och nattvarden o. s. v., ehuru de trodde,
att denna däri gåfves af nåd och icke af gärningar, hvilket man
ansåg kyrkan lära. Särskildt tyckte de sig genom läsning af
Luthers skrifter finna, att kyrkan uti de s. k. nya böckerna,
katekesen af 1810, handboken af 1811 och psalmboken af 1819,
betydligt afvikit från hvad som var luthersk lära och kyrko
ordning. I Guds ord och Luthers skrifter ansågo de sig finna
kraftiga uppmaningar att ej i någon måtto vika och hålla till
godo med en villfarelse för enighetens skull; att de hade både
rättighet och skyldighet, att, då biskoparne lärde något orätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
