Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 48. Andliga rörelser i Helsingland - II. Hedbergianismen, separatism och förföljelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FY: FYRTIONDEÅTTONDE KAPITLET.
icke lyda dem utan fly ifrån dem; att de ej skulle handla mot
Guds ord och sitt samvetes öfvertygelse utan mer lyda Gud än
människor; att Kristi församling utgöres af de trogna och heliga,
de får, som höra sin herdes röst; ratt: denna församling äger
rätt och makt att inom sig själf, uti sin egen hop, utvälja och
tillsätta lärare, som predika och förvalta sakramenten o. s. v.
Och, då de funno ’det vara Luthers lära, att Guds församling och
i synnerhet predikoämbetet ägde makten att i Kristi ställe för
låta. synder, och att detta skulle ske i skriftermålet, och, som
enligt den gällande uppfattningen och vanligt bruk i den lutherska
kyrkan skrift och aflösning hörer som en förberedelse till Her
rens nattvard, så började de alltmer känna sig besvärade, när
de ville begå densamma, emedan kyrkans aflösning var denna
villkorliga: »Är denna eder syndabekännelse uppriktig, eder
bättring allvarlig och eder tro rättskaffens, så försäkrar jag etc.».
De kunde icke finna annat, än att kyrkan häruti så väl som uti
andra stycken återgått till påfvedömet. Den katolska aflösningen
lydde nämligen sålunda: »Är du ångerfull och from, så aflöser
jag dig; hvarom’ icke så slår aflösningen felt>. Luther sade, att
den var en villkorlig aflösning, som icke visar oss till Guds ord
utan till vår ånger, att en oviss aflösning är ingen aflösning utan
lögn och bedrägeri, samt att påfven med den villkorliga nyckeln
och aflösningen fyllt helvetet o. s. v.
Med anledning af allt detta började nu läsarne här och där
afsöndra sig från den kyrkliga gudstjänsten och sammansluta sig
till församlingar med enskild gudstjänst efter den gamla hand
bokens ritual och med nattvardsgångar, hvarvid användes det
ovillkorliga aflösningsformulär, som Luther författat, enligt hvilket,
sedan syndabekännelsen blifvit läst, skriftefadern skulle säga:
» Tror du, att min förlåtelse är Guds förlåtelse?
Svar: ja,
Ske dig, som du tror. Och jag utaf vår Herre Jesu Kristi
befallning förlåter dig dina synder i namn faders och sons och
den helige andes. Amen.»
Denna riktning utvecklade sig förnämligast bland läsarne
i Jerfsö, Hudiksvall, Rogsta, Jättendal, Bergsjö och Hassela, och
ett stort antal bland dem separerade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
