Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 48. Andliga rörelser i Helsingland - IV. Anders Wiberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
a a nd j RNA
DE ANDL. RÖRELSERNA I HELSINGLAND. 783
Scott, C. O. Rosenius m. fl., återvände han hösten 1842 till Upp
sala för att taga prästexamen. ;
Under denna tid inträffade en fullständig förändring med
honom, och genom läsning af ett stycke i Johan Arndts sanna
kristendom uppgick för honom evangelii ljus. »Jag erhöll nu
frid genom tron och kunde fröjdas i Gud genom Jesus Kristus
min frälsare», säger han själf i sina år 1883 på engelska språket
skrifna »Minnen från min ungdom». Han kände emellertid ej
en enda i Uppsala, som bekände sig hafva funnit frid med Gud,
och han fick kämpa med många tvifvel och anfäktningar.
Efter fullbordade studier vigdes han till präst den 11 juni
1843 af ärkebiskop Wingård och sändes omedelbart af dom
kapitlet såsom pastorsadjunkt till Rogsta socken i Helsingland,
hvarifrån han samma år beordrades till biträde åt en gammal
präst i Hög, där han hade att tjänstgöra så väl i Forssa som i
Högs socknar. I maj 1844 sändes han åter tillbaka till Rogsta.
Under sin prästerliga tjänstgöring utvecklade Wiberg mycket
nit och inlade däri hela sin kraft. Utom sin trägna tjänst som
pastorsadjunkt och sin offentliga predikan i kyrkorna predikade
han med få undantag dagligen ute i byarna -— i bondstugor,
på logor eller ute i det fria — för stora åhörareskaror, som till
strömmade från kringliggande, stundom långt aflägsna socknar,
gjorde flitiga husbesök hos sjuka och fattiga o. s. v.
Det var naturligt, att en sådan verksamhet, så olika prästernas
vanliga verksamhet, skulle väcka uppseende. Det blef också
snart ett gny och »ett buller om den vägen». Hans ämbetsbröder
och andra beskyllde honom för att predika en alltför lätt och fri
frälsningsväg; men bekymrade och uttröttade själar mottogo
korsets evangelium med glädje. Andra åter klandrade honom,
för att han predikade väckelse, så att människorna »blefvo galna».
Denna galenskap bestod emellertid däri, att de i stället för att
öfva ogudaktighet fingo kärlek till Gud och hans ord och ofta
samlades till dess betraktande. Den rörelse, som här uppstod,
spred sig öfver flera socknar i Helsingland, ja, t. o. m. utom
provinsens gränser.
Den trägna verksamheten orsakade dock, att Wibergs hälsa
blef vacklande, och tidtals led han af blodspottning. Till och med
häraf togo sig fienderna anledning att tala illa om honom. »Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
