- Project Runeberg -  Den inre missionens historia / II:1 Norrland och Svealand under 1840- och 1850-talet /
784

(1896-1902) [MARC] [MARC] Author: Erik Jakob Ekman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 48. Andliga rörelser i Helsingland - IV. Anders Wiberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MINEN
784 FYRTIONDEÅTTONDE KAPITLET.
har. lupit omkring och hållit sammankomster, så att nu spottar
han blod», sade man, och i samma mån, som rörelsen tilltog,
växte äfven fiendskapen.
I juli månad 1846 begärde och erhöll han tjänstledighet för
att i Uppsala taga pastoralexamen, hvilken han aflade den 4
mars 1847. I Uppsala, där han vistades från den 8 sept. 1846
till den 4 mars 1847, umgicks han i en krets afreligiöst sinnade
personer: C. O. Roos, sedermera prost i Ljusdal, Brandell, seder
mera kykoherde i Skellefteå, O. F. Myrberg och Hultkrantz,
sedan professorer i Uppsala, Söderblom, senare kyrkoherde på
flera ställen i Helsingland, m. fl. De plägade hafva samman
komster en eller flera gånger i veckan, ofta hos Roos, och här
vid sökte de uppbyggelse omkring Guds ord.
Efter pastoralexamens afläggande tjänstgjorde Wiberg en
kort tid vid Maråkers bruk, därefter i Bjuråker och från början
af maj 1848 såsom vice komminister i Njutånger. Under sin
verksamhet därstädes började Wiberg oroas öfver tillståndet in
om kyrkan och sin ställning som präst, och han umgicks mycket
med tanken på att gå ut som hednamissionär. Hans samvets
betänkligheter ökades, då han sommaren 1849 hade att bereda
ett antal nattvardsbarn, och han beslöt, att det skulle bli den
sista gången, han gjorde sådant, hvarför han begärde sex må
naders tjänstledighet. Juldagen 1849 predikade han sista gången
såsom präst i någon kyrka. I början af år 1850 begärde han
förlängd tjänstledighet, och under detta år trädde han inärmare
förbindelse med de separatistiska läsarne. Den 19 juni reste
Wiberg från Helsingland till Stockholm, »lämnande bakom sig
alla timliga utsikter, utan medel, utan jordiska stöd men fri och
lycklig som en fågel, "som sluppit ur buren>.
Hans vidare verksamhet tillhör icke denna provins, om man
undantager, att han var separatisterna i Hudiksvall behjälplig att
uppsätta deras försvarsskrift till rådhusrätten, om hvilket med
hvad därå följde är förut taladt, och en och annan gång besökte
hemorten längre fram i tiden. År 1832 tog Wiberg afsked från
prästämbetet och öfvergick kort efteråt till baptistsamfundet. Han
uppehöll sig till dess i Stockholm, sysselsatt hufvudsakligen med
litterär verksamhet. Hans arbete för baptismens utbredning i vårt
land har varit framgångsrik, om han än haft att kämpa med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 14 14:51:14 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dimh/21/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free