Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 48. Andliga rörelser i Helsingland - XI. Andliga rörelser i Hanebo, Segerstad, Regnsjö och Mo - XII. »Svegs Märta»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
832 FYRTIONDEÅTTONDE KAPITLET.
Till sist må här anföras ett yttrande från 1845 af en troende
prästman:
»Det kan svårligen nekas, att kyrkans medlemmar i all
mänhet blifvit ganska främmande för kyrkans lära. Orsaken
därtill är visserligen den, att läran i sin renhet och fullständighet
blifvit så sparsamt förkunnad. Det är ingenting ovanligt, att, om
en präst uppstår, som drifver kyrkans lära rent och klart om
synden, försoningen, tron, rättfärdigheten, lydnaden, försakelsen,
och det märkes på hans umgängelse, att hans predikan är en
lefvande sanning för honom själf, så heter det, att han kommer
med en ny lära, förvillar folket, är en svärmare och en läsare
präst. Däraf kommer, att flertalet betraktar läseriet med för
skräckelse såsom en farlig företeelse. I slutet af 1700-talet drogos
läsarne flera gånger inför rätta för sina sammankomster till ge
mensam uppbyggelse. År 1790 den 15 dec. befallde Kungl.
Maj:t, att rättegång mot dem skulle upphöra, och att landshöfding
ämbetet skulle vaka däröfver, att de måtte fredas för oförrätt
och våldsamhet af vanartade personer. Läseriet var då kändt
blott i några få socknar. Nu har det uppstått öfver hela Helsing
land och en stor del af Gestrikland. Denna väckelse till lefvande
kristendom, som hufvudsakligast utgått från allmogen själf, har
haft ett hälsosamt inflytande på ortens prästerskap både i afseende
på lära och lefverne. Och öfver hufvud taget torde man hos
Helsinglands prästerskap finna mer allvar och prästerligt sinne
än på de orter, där intet läseri jagar prästen».
LL
»Svegs Märta.»
Vi vilja här meddela en teckning af den i det föregående
ofta nämnda »Svegs Märta». MÄRTA ERIKSSON eller, som hon
allmänt kallas, »Svegs Märta» föddes i Linsells kapellag, till
hörande Svegs socken i Härjedalen, den 9 oktober 1829. Hennes
fader var en mycket gudfruktig man. Modern var from och
rättrådig men blef först på ålderdomen verkligt omvänd till Gud.
I tukt och Herrens förmaning uppfostrades barnen, af hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
