Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 48. Andliga rörelser i Helsingland - XII. »Svegs Märta»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3838 FYRTIONDEÅTTONDE KAPITLET.
många fiskare, bland hvilka Märta med nit och mycken kärlek
natt och dag utdelade sanningens ord under en veckas tid. På
söndagen voro de samlade hela dagen. Samma dag var en präst
från Hamrånge till en närgränsande ö för att hålla gudstjänst.
Men, då intet folk från Kusön anlände och det blef uppenbart,
att Svegs Märta var orsaken därtill, så väckte det mycken harm
och ovilja.
I Axmar by bröt fiendskapen ut i handling. Där hade
Märta en kväll fått tala Guds ord i frid och ro för stora skaror.
Dagen efter, näst före sammankomstens början, kom en kvinna
med underrättelse, att fjärdingsmannen blifvit utskickad af fiskalen
Wattman för att häkta Märta. Han infann sig ock genast och
frågade: »Är detta Svegs Märta»? »Ja», svarade hon, tog sin
lilla gosse på armen och sade helt lugnt till honom: »Nu ska
vi ut och åka». Detta gjorde på fjärdingsmannen ett djupt in
tryck, hvarför han ej gjorde sig brådt med att belägga henne
med bojorna.
Under tiden samlades mycket folk. Märtas vänner voro
mycket bestörta men försäkrade: »Aldrig skall du komma i
fiskalens händer, en sådan ulf, som han är. Kom med oss, du»!
Fjärdingsmannen skulle nu genast gripa henne, men folket pro
testerade däremot och sade, att hon först skulle predika för dem.
»Ja, bara hon inte rymmer», sade fjärdingsmannen. »Nej», svarade
Märta, »var säker på, jag rymmer icke». Hon predikade sedan
för den upprörda församlingen med mycken kraft och välsignelse
och sade till sist: »Blir jag frigifven, så kommer jag tillbaka
hit i morgon och predikar äfven då för eder>.
Ett svårt regn utbröt senare på kvällen, så att det blef
omöjligt att då företaga resan. Följande morgon sade några af
hennes vänner: »Du behöfver visst icke åka med fångskjuts,
sitt upp här och låt fjärdingsmannen följa efter». De skulle nu
fara till fiskalen, men under vägen mötte de en kvinna, en vän
till Märta. Hon steg upp i åkdonet, tog tömmarna i sina händer
och sade: »Nu köra vi förbi ulfven> — därmed syftande på
fiskalen — »och fara till herden» — prästen i Hamrånge. När
de kommo till prästgården och om en stund fingo träffa prästen,
sade den förutnämnda kvinnan till honom: »Vi äro här med en
fånge, vi körde förbi ulfven till herden». Prästen blef förlägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
