Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 48. Andliga rörelser i Helsingland - XII. »Svegs Märta» - XIII. Andliga rörelser i Skog och Lingbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I HELSINGLAND. 341
fått vara medel till många själars frälsning. Hon har i Herrens
skola lärt ödmjukhet och likt Maria haft sin plats vid Jesu fötter.
Från kyrkligt håll har hon en och annan gång blifvit miss
känd, ja, understundom äfven angripen, ty Märta har alltid älskat
och velat umgås med Guds barn utan hänsyn till olika läroåskåd
ningar. Hon har aldrig velat veta af något annat än att vara
funnen i Kristus Jesus. På senare år har hon helt anslutit sig
till den frikyrkliga rörelsen och deltager med glädje och tack
samhet till Gud i de frikyrkligas nattvardsgångar.
De, som många undervisat till frälsning, skola lysa såsom
stjärnor i evigheters evighet.
XIII.
Andliga rörelser i Skog och Lingbo.
Redan år 1835 gick en Herrens nådevind öfver dessa socknar,
men det såg då ut, som om människorna kommit öfverens att
icke hörsamma Herrens röst. Rörelsen kom norr ifrån, men först
i Ockelbo blef det någon egentlig väckelse. Där gick dock Herren
fram med makt. »Himlaprinsen» verkade en tid under väckelsen
i Ockelbo, och, då han en dag tillfrågades, hvarför han icke
stannade i Skog och Lingbo, så svarade han: »De förstå sig
icke på ärendet där».
De kristna vännerna från Ockelbo började efter denna tid
besöka Lingbo. De nitälskade för själars frälsning och ville
göra Jesus känd. - Till en början fingo de hvarken lokal för någon
sammankomst eller härberge för sig själfva. Ute i det fria, på
gårdsplanen eller annan lämplig plats, samlades de för att sjunga
sånger, läsa Guds ord och bedja. Frukterna af denna verksam
het uteblefvo icke. En bonde, Lars Larsson i Fallet, var den
förste, som vågade öppna sitt hus för läsaresammankomster. Olof
Hansson på Näset följde ock snart exemplet. Detta kunde icke
ske med mindre, än att de blefvo smädade och förföljda. Under
»samlingarna» bestormades lokalerna understundom af vilda sällar,
stenar kastades in genom fönstren m. m.. Men detta hade endast
till följd, att kärleksbandet mellan de troende stärktes så mycket
mer. Hos dessa bröder hade Jesu vittnen sitt härberge omkring
Ekman, Den inre missionens historia. 54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
