Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 48. Andliga rörelser i Helsingland - XII. »Svegs Märta»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
840 FYRTIONDEÅTTONDE KAPITLET.
sände de ut och lät söka efter henne, men då var hon redan
undkommen.
Hennes egentliga verksamhetskrets har varit Helsingland.
Där har hon ock varit till mycken välsignelse, och många äro
de, som genom henne blifvit förda till sanningens kunskap. I
många år har hon i frid och ro fått fortsätta sin verksamhet.
Ehuru hon nästan alltid haft en svag och vacklande hälsa, så
har dock Gud upppehållit hennes krafter till glädje och tröst för
hennes många vänner. De voro understundom mycket bekymrade
för, att hon i förtid genom sitt ihärdiga arbete skulle brytas ned.
En troende prästman skref till henne en gång därom följande:
Guds” nåd och frid!; Fil :1: 21-24... Vi missunna icke
Märta att ju förr dess hellre få fara hem till sin frälsare. Men
kära, far dock så med sig, att en längre fördröjelse ibland oss
kan följa, de säkra till uppväckelse, de väckta till tröst att fly
till nådastolen, de benådade till uppbyggelse på trons grund.
Öfverlämna själarna åt Gud i trogen förbön, och tag ej döden
på sig genom förifring. Nog är själen dyrast, men det lekamliga
lifvet är ock en’ Guds gåfva. Spar sig, Märta, att någon blir
kvar bland de förvillade: fåren. Och låt oss genom trohet i det
lilla söka skaffa mycken frukt. Ursäkta, att sådan påminnelse
göres. Men jag kan icke annat».
Märta har alltid åtnjutit det bästa förtroende, och, när till
fälle gifves, vittnar hon ännu om sin frälsare. Trängt sig fram
har hon aldrig gjort. »Predikosjuka» har alltid varit främmande
för henne. Fastän hon en tid på vissa ställen, särskildt i Hel
singland, intog lärarens och den andlige själavårdarens ställning,
så har hon under alla omständigheter burit den sanna kvinnlig
hetens smycke. Såsom en viss ursäkt för sin predikoverksamhet
såsom kvinna har hon anfört Luthers ord: »När icke män finnas,
som förkunna lifvets ord, så må kvinnan göra det>.
Predikat i egentlig mening har hon heller icke gjort. Själf
säger hon ock, att endast andra hafva sagt, att hon predikat.
Men Guds ord och Luthers postilla har hon läst för folket... Med
sitt goda minne har hon kunnat ur den senare utantill återgifva
längre och kortare afhandlingar. Under böner och många tårar
har hon förmanat de oomvända till frälsning och de troende till
ståndaktighet. Full med helig ande och tro på Herren har hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
