Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 49. Andliga rörelser i Gestrikland - V. Jonas Uhrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Peo ER CER SARAS AES re SN A RR
ee = Fe = =S =
3 7 6 FYRTIONDENIONDE KAPITLET.
ej. De släppte oss med det villkor, att vi icke mera skulle
samlas och tala i Herrens namn, och att Nordgren skulle skjutsa
mig utom Jämtlands gräns. Vi fingo så gå hem på natten men
under särskild bevakning. En stor hop unga karlar voro bered
villiga att därtill erbjuda sin tjänst. Vid ankomsten till hemmet
möttes vi af en skara nådesyskon, som varit samlade till bön.
De omfamnade oss och gräto i glädje. Vi gingo så inom lyckta
dörrar. . Fienderna stannade utanför huset och larmade förfärligt,
man vi fruktade för intet, ty vi hade Jesus midt ibland oss. Emel
lertid ångrade herrarne, att de släppt oss, och tänkte göra sin
sak bättre nästa dag. De sände då en häradsdomare, en nämnde
man och en bonde, som skulle hämta mig såsom fånge. Men då
träffade de mig icke. Nu var det frun i huset, som fick göra
tjänst. Hon lade sin hand på häradsdomarens axel och sade:
"Ni är en domare på jorden men vet, att ni har en domare i
himmelen. Uhrus är ett Guds barn, och vågar ni röra Guds
barn på jorden’? De tålde icke vid mera utan började gråta,
gingo sin väg och sade: ”Väl den, som slipper att ha med så
dana människor att göra’. Sedan arbetade vi utan hinder, tills Herren
bjöd mig fara därifrån».
År 1856 erhöll Uhrus Evangeliska fosterlandsstiftelsens
kolportörsbetyg. Därom säger han: »Så kom tiden, då jag blef
kallad till kolportör. Förut hade jag talat Guds ord utan lön,
arbetat om dagarna och vandrat ut samt läst Guds ord för folket
om kvällarna; och det gick lika bra. Nu åter har jag farit om
kring i 40 år och läst Guds ord för lön. Gud förlåte mig det>!
I förening med predikoverksamheten utöfvade Uhrus en
välsignelserik skriftspridning, hvilket i synnerhet vid denna tid
var af mycket stor betydelse. Därvid fick han rätt ofta göra
både glada och sorgliga erfarenheter. I Öster-Fernebo råkade
han vid ett tillfälle ut för länsmannen, som visade honom hem
med sina läsareböcker. »Lyckan var», säger Uhrus, »att mina
böcker till största delen utgjordes af biblar. Värden i huset köpte
då en bibel, visade länsmannen den och sade: ”Se, här skall
befallningsmannen få se en läsarbok” — Därefter gick jag till
en v. pastor Gilljam. Han gjorde på samma sätt och visade mig
hem med mina böcker. Men, innan vi skildes åt, köpte han
biblar af mig åt alla sina nattvardsbarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
