Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 52. Andliga rörelser i Nerike - II. Roparne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I NERIKE. 939
voro ock i roparnes underbara rörelse ljus och mörker, sanning
och villfarelse till en början nära förenade, men elden, ljuset,
sanningen arbetade sig fram och vann omsider härlig seger.
I de djupa skogarna, som skilja Vermland och Nerike från
hvarandra, har sistnämnda landskaps förnämsta vattendrag, Svartån,
sina källor. Denna å, omkring 8 mil lång, upptager vid sitt
öfre lopp tillflöden från flera vackra skogssjöar, såsom Laxsjöarna,
Toften, Ölen, Björken, Teen och Multen, samt fortsätter sedan
genom Nerikes slättland och Örebro stad till Hjälmaren, »än
förbi vidsträckta mossar, än genom bördiga fält, här drifvande
kvarnar och sågar, medan dess källfloder i bergsbygderna tjäna
till drifkraft åt järnverk och hyttor». I bygderna kring Svart
åns vattendrag har sedan midten af 1840-talet ett rikt religiöst
lif utvecklat sig. Kvistbro och Edsbergs socknar voro här i detta
afseende utgångspunkterna.
Vid början af 1840-talet lefde folket i nämnda socknar och
för öfrigt i hela Nerike såsom i en tjock andlig dimma. Okun
nigheten om och känslolösheten för Gud förde Medialt sc
släptåg allt annat ondt: dryckenskap, sedeslöshet, slagsmål,
tjufnad, processer och bittra husliga tvister. Under rusdrycks
ångor, i sus och dus uppgjorde man sina affärer, stiftade hjonelag,
firade bröllop, döpte barn och höll graföl. "Det var ett dystert
» och glädjetomt lif, man förde. Rusdryckerna, alla lasters gyn
nare, och kortleken fingo tjäna att väcka och lifva lidelserna.
Ungdomen samlades ofta för sig själf på söndagarna i större
bondstugor eller särskilda lekstugor till lek och dans och dryckjom,
och de äldre fortsatte i samma riktning närmast följande söcken
dagar. Musikinstrumenten stodo vid denna tiden uteslutande i de
slippriga nöjenas tjänst. Fördröjde sig ungdomen i hemmen, klef
musikanten upp på taket af dansstugan och kallade med sin klarinett
till nöjenas gudstjänst, och inom kort var nöjestemplet fullsatt.
Spelmännen strängade sina fioler, medan värdarne buro kring
varmt vatten, konjak och socker till blandning eller stora fat
med glödgadt brännvin. Det var ännu »husbehofsbränningens»
svarta tid. Män och kvinnor drucko rusdrycker och dansade
tillsamman. Den ansågs skickligast, som drack mest. »Den är en
dålig flicka, som inte kan ta sig en sup», sade man. Man kom ofta i
gräl och slagsmål; slogs om flickor, dansturer 0: Ad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
