Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 53. Andliga rörelser i Östergötland - I. Helena Sofia Ekbloms lif och verksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 8 FEMTIONDETREDJE KAPITLET.
spela de 4 sista verserna af psalmen 176 i gamla psalmboken.
Hon tyckte, att dessa verser spelades ända till morgonen, och
därunder fick hon sin andra uppenbarelse. Det var en dröm,
hvarunder hon bland annat tyckte sig få en omedelbar tillsägelse
af Herren att gå ut och förkunna ordet för folket och att omtala
sina uppenbarelser. Hon begynte ock genast på midsommar
dagen kl. 9 f. m. att predika. Som Guds lefvande ord ingenstädes
i trakten predikades den tiden, blef detta någonting alldeles oer
hördt för de lyssnande skarorna, som sedan förökades hvarje
dag. Det märktes, att ett djupt behof af att få höra Guds ord,
fanns hos folket i allmänhet. Men den förut så vänlige prosten
blef nu grufligt förbittrad och andra präster på samma sätt samt
en hel del andra personer. Prosten kallade Helena till sig och
sökte med hot att skrämma henne till att upphöra med sitt pre
dikande, Men hon lät icke skrämma sig. Prosten påkallade
visserligen tusen millioner djäflar att anamma både honom och
henne, men hon åkallade i djupet af sitt hjärta Jesu namn och
förblef lugn. Då hon anförde några bibelord till stöd för hvad
hon sade, blef prosten riktigt ursinnig och svor och väsnades, så
att Helena fruktade, att den olycklige mannen skulle genast fara
lefvande till helvetet, och hon gick så sin väg bäfvande.
Den förargade prosten kunde då ingenting uträtta. Men
han utlyste söndagen därpå en allmän sockenstämma, där Helena
skulle strängeligen förbjudas att hålla offentliga sammankomster
och andliga tal. Men på sockenstämman uppträdde nästan alla
de närvarande till Helenas försvar och sade, att de så väl behöfde
höra Guds ord, och att de voro fullt beslutna att höra Helena
förkunna det, så länge och så ofta det var dem möjligt. Och
så bröt nu den tända himmelska elden lös i de mörka skärgårds
bygderna i närheten af Valdemarsvik.
Men nu började äfven den rasande fiendskapen framträda
mycket våldsamt. Många satte sig i sinnet att taga Helena af
daga, men Gud bevarade henne. Det hände en gång, att hon
blef bjuden på middag på ett ställe. Efter maten serverades
ätven kaffe, någonting högst ovanligt den tiden. I den kopp,
som var bestämd för Helena, lades gift. Men ett tiggarebarn,
som inkommit, råkade få se, att gift lades i hennes kopp. Detta
barn smög sig då fram till Helena och sade henne det. Och då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>