Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 53. Andliga rörelser i Östergötland - IX. Norrköping
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE ANDL. RÖRELSERNA I ÖSTERGÖTLAND. 1003
hos en handlande Kindblad och höll sammankomster äfven hos
honom ute i en liten kringbyggd trädgård. Boningsrumimen voro
för små att samlas uti. Då A. P: Ahlberg predikade i den af
åhörare till trängsel uppfyllda kyrkan, skedde det med sådan
kraft, så berättade flera år därefter en af åhörarne, att håret
tycktes vilja resa sig på hufvudet och det liksom kröp i hvarje
bloddroppe ifrån hufvudet ända ned till fotsulorna. Så lifligt
framställdes å ena sidan syndens ryslighet och helvetets fasor
och å den andra Guds nåds outsägliga rikedom och himmelens
härlighet. Öfverallt i kyrkan hördes snyftningar och gråt. Och,
då man gick hem ifrån kyrkan, hördes den ene efter den andre
Säga: »Något sådant hafva vi aldrig hört». Sedan predikade
Ahlberg flera gånger i nämnda kyrka och nästan alltid med
Samma resultat. Det blef ett gny allestädes, och några kommo
till tron på Herren. Ännu flera hade nog blifvit vunna för ho
nom, om »eftermöten» hade hållits, men sådana kände man
ännu icke till i vårt land, och i kyrkan kunde sådant icke tillåtas.
Bland förstlingsfrukterna af Ahlbergs verksamhet i Norr
köping var komminister HANNERS frälsning. Han var förut på
verkad af Guds ande, men då blef det en hel öfvergång. Äfven
han begynte sedan predika den bättring, som är inför Gud, och
tron på Herren Jesus Kristus samt den helgelse, utan hvilken
ingen kan se Herren.
År 1852 började han hålla bibelförklaringar hemma i kom
Ministergården. Men snart ökades åhörareskaran, så att han
måste hålla dem i kyrkan. De höllos sedan där hvarje söndags
eftermiddag och voro fortfarande ganska talrikt besökta ända till
år 1861, då denne Herrens tjänare fick efter en långsam och
Svår sjukdom ingå i den eviga hvilan.
Oaktadt Guds ord nu så rikligen förkunnades i kyrkan af
Hanner och ordets vänner så flitigt gingo dit och hörde honom;
attöde därigenom ådrogo sig smädenamnet »hanners-läsare», så
hungrade de ändå mera efter sanningens ord. De hade fått smak
På lekmannapredikanternas enkla och praktiska framställning af
de heliga frälsningssanningarna, och de ansågo sig icke kunna
försaka denna själaföda. Då nu boningsrummen voro otillräckliga
för de sammankomster, där lekmän förkunnade ordet, så hyrde
några missionsvänner ett hus, n:r 25 vid Gamla Rådstugatan, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
