Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 54. Andliga rörelser i Västergötland - I. Roparne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1032 FEMTIONDEFJÄRDE KAPITLET.
människor och fängslade den stackars gumman, hvilken utan
vidare affördes till Örebro gamla slottsfängelse, där hon enligt
den tidens sed inkvarterades i ett stort källarrum tillsamman med
20 andra kvinnor, som voro där för gröfre brott. Det var samma
fängelse, där de i religionskriget i Kvistbro gripna först hållits
fångna. Då gumman, som aldrig tillförne sett ett fängelse utan
bott i en enslig, fridfull stuga i skogen, inträdde i det stora,
hemska hvalfvet och där möttes af vilda ögon, som riktades mot
henne, föll hon, full af bedröfvelse, ned i en vrå af fängelset för
att bedja. På sina knän bad hon högt till Gud. Då medfångarna
sågo detta, rusade de i sin gudlöshet åstad och under grofva
eder och hädelser fattade tag i hennes hår och ryckte henne upp
från bönevrån. Härefter blef hon en flitigt använd skottafla för
deras hån och begabberi, och hon kände sig såsom »1 förstugan
till helvetet». Men, då nöden var som störst, kom Herren med
nådefull hjälp.
Vid den tredje nattens inträde föllo den troende kvinnans
fängelsekamrater i så djup sömn, att hon kunde från sitt hvilo
läger utmed den tjocka stenmuren högt bedja och för Jesus ut
gjuta sitt hjärtekval, utan att någon af dem däraf väcktes. Det
blef en ljuflig och för hennes tro uppfriskande natt. Häraf styrktes
hon i tålamod och fördragsamhet. Den följande natten vågade
hon, i likhet med Paulus och Silas, i fängelset lofva Gud med sång.
Då den troende kvinnan en af de följande nätterna, såsom
vanligt, bad och sjöng högt, tyckte hon sig höra en röst genom
muren. Hon lyssnade då närmare och fann, att där var borradt
ett fint hål genom densamma. På andra sidan väggen var fän
gelse för män, och många grofva brottslingar förvarades där.
Då hon nu lade örat till, hörde hon tunga kedjor rassla och en
djupt bedröfvad människa fråga: SÄr du em ängel eller en
människa, som talar till Gud och sjunger hans Töf? Säg Mig,
om du har någon tröst att gifva mig, fördömde syndare. Jag
är icke värdig ens att tigga om nåd: jag är en gräslig mördare,
som förtjänt att ligga i helvetet mer än någon annan; men säg,
finnes det misskund hos Gud för en sådan»? Gumman började
bätva af öfvermåttan stor glädje däröfver, att en sådan brottsling
tiggde om nåd. Nu förstod hon, hvarför Gud tillåtit, att hon
förts till fängelset: hon skulle i hans namn förkunna benådningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
