Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 54. Andliga rörelser i Västergötland - II. Präster, som predikade i andens kraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTIONDEFJÄRDE KAPITLET.
ER
Präster, som predikade i andens kraft.
Under 1840- och 1850-talet funnos i Skara stift få präster,
som efter Kristi ande och sinne nitälskade för Gud och hans folk.
»Det fanns ej på den tiden», säger baron von Essen, »såsom
nu många: goda. .lärare. till, ledare för en, sargad, själ.-+I Skara
stift voro alla, som drogo till sig stora åhörareskaror, sveden
borgare eller ock sådana, som gingo i ärkebiskop Wallins läro
spår. Ingen af dessa passade attleda mig. De beryktade prästerna
Landahl och : Nyman voro sannolikt lefvande : lärare, men de
kallades ”galna’».
E Hvad särskildt angår MÅRTEN JOHAN LANDAHL, har han så
som predikant och själasörjare utöfvat ett vidsträckt och betydelse
fullt inflytande. Hans fader var kyrkoherden Johan Landahli Bre
dared. Mårten Johan föddes den 6 juni 1797. Efter aflagd
student- och prästexamen 1820 blef han v. pastor på Torsö samt
1829 komminister i Flistad, där han vistades till 1832, då han
blef kyrkoherde i Eriksberg. Han dog af slag i Bitterna präst
gård 1858. För sitt glödande nit var han illa tåld af sina förmän
samt förföljd af världsligt sinnade ämbetsbröder men af det rätt-=
färdighetstörstande folket aktad såsom en Guds profet. Ryktet
om hans andliga begåfning sträckte sig vida. Under hans vistelse
i Flistad besökte honom många ända från Nerike, Vermland och
Dalarne. En vägsträcka af 6—14 mil aktade man vid den tiden
såsom en småsak, dådet gällde att få höra ett letvande bud
skap från Gud. En af Kristi ande brinnande kärlek bodde i
denne man. Han predikade oftast utan koncept, hvaraf ovännerna
togo sig anledning att anklaga honom. »Om en präst i förra
tider», säger C. W. Skarstedt i sin »Predikoverksamhetens historia»,
»kunde dömas till varning för det, att han icke predikade fritt,
har bladet i detta århundrade så vändt sig, att varning gifvits
för raka motsatsen. Så hände dett. ex. M. Landahl, som, då
han var bland dem, hvilka hellre predika ur hjärtat än ur
bladet, dömdes af konsistorium och hofrätt bland annat "därför,
att han tillåtit sig predika utan koncept». Sådant bekom emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
